Pensionsmyndigheten går inte in i så mycket detaljer kring utformningen av buffertfonderna i sitt remissvar. Myndigheten skriver att man "varken avstyrker eller tillstyrker".
Däremot anser myndigheten att man i arbetet med att hitta en ny struktur för buffertfonderna bör beakta att det inom socialdepartementet nu utreds hur en gas ska kunna införas och att den långsiktigt kan komma att påverka systemet. I nuläget när det bara finns en broms ser Pensionsmyndigheten att fondstyrkan kommer att fortsätta att stärkas. Men utformningen av en gas kan ändra detta.
"Beroende på eventuell utformning av en gas kan avkastningen i buffertfonderna få direkt betydelse för inkomstpensionens storlek och utveckling. Beroende på utformning kan en gas även påverka hur mycket kapital som förvaltas i fonderna. Utredningen om en gas bör beaktas i det fortsatta beredningsarbetet", skriver myndigheten.
I grunden delar dock myndigheten utredningens bild att färre och större fonder bör leda till effektivare förvaltning, men lägger till en brasklapp som blir en bakläxa till utredaren.
"Pensionsmyndigheten anser dock att det varit en fördel om utredningen grundligt hade analyserat och belyst de ekonomiska konsekvenserna i termer av lägre kostnader och riskerna för lägre avkastning för fler alternativa utformningar av AP-fondsstrukturen."