28 okt 2024 17:44

Gasen kan göra att buffertfonderna töms - om man är för frikostig

Just nu sitter utredningen om eventuellt höjda avgifter och en modell för överskottsutdelning, kallad gasen, och funderar över vilka konsekvenser det kan få att ändra i pensionssystemet.

Utredningen leds av docent Lisa Laun från IFAU som nu har hela utredningsstyrkan på plats plus ett par experter. Beställningen om utredning kommer från Pensionsgruppen, en önskan som äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) villfarit.

Parallellt med den utredningen har socialdepartementet närmat sig Stockholms universitet och frågat om man på institutionen har lust att skapa scenarion för vad som kan hända om man, för att systemet ska bli symmetriskt, inte bara har en broms i underskottssituationer utan även en gas om motsatsen skulle inträffa. Egentligen har den redan gjort det, för närvarande finns det omkring 200 miljarder kr i överskott, en siffra som visserligen har uppe på 300 miljarder kr 2022, men som ändå är en ganska bra hög med pengar som politikerna självklart är intresserade av att dela ut, om det finns möjlighet.

Problemet är gammalt. Redan 2004 behandlades frågan av den så kallade UTÖ-utredningen som visserligen tog fram förslag på en gas. Men, någon lagstiftning blev det inte den gången.

Utredningen tyckte att man skulle kunna dela ut överskotten genom att höja intjänade allas pensionsrättigheter med uppkomna eller, mer korrekt, beräknade överskott. Av försiktighetsskäl rekommenderade den utredningen att man skulle spara omkring 10 procent av överskotten i ”konsolidering” för att man inte efter en utdelning omedelbart skulle behöva ta till bromsen, om krisen skulle komma.

Under de 20 år som gått sedan utredningen kom har allt fler kommit in i systemet och snart sagt alla svenskar omfattas idag av inkomstpensionssystemet, även om det finns grupper som fortfarande har kvar rester av ATP i sina nuvarande pensionsutbetalningar.

För att få en bild av vad som kan hända om man börjar gasa pensionssystemet har två matematiker på Stockholms universitet, Mathias Lindholm och Filip Lindskog räknat på vad som kan hända med systemet och överskotten. Då handlar det tillexempel om om det skulle födas färre barn, om befolkningen krymper och om lönerna skulle sjunka och därför generera mindre inbetalningar till systemet. Det skulle ju kunna leda till att balanstalet skulle försvagas och bana väg för broms eller balansering. Och förstås också tittat på vad som händer om vi får se happy days igen där kapitalavkastning, arbetade timmar och stigande löner gör att systemets överskott ökar.

Den studerade tidsperioden är de kommande 50 åren där man räknat på hur gas- och bromsmekanismerna kan komma att fungera i olika ekonomiska miljöer.
Den första analysen bygger på vad som händer om man inte inför gasen utan fortsätter som hittills med bara broms. Det skulle då innebära en kraftig ökning av överskotten som syns i balanstalet. När pensionsskulder och pensionstillgångar (inklusive kapitalet i AP-fonderna) är lika stora motsvaras av talet 1,0. För närvarande ligger balanstalet på 1,12.

Utan gas visar det sig i att balanstalet kommer att stiga upp mot himlen och svälla kraftigt och göra ”att det är osannolikt att bromsen aktiveras på grund av den starka tillväxten i balanstalet”, skriver matematikerna. Och utan gas ser man heller ingen risk att man skulle behöva ta AP-fondernas tillgångar för att finansiera pensionärernas pensioner. Eller som de skriver: "sannolikheten att tömma buffertfonden är obefintlig".

Men om man adderar gasen blir det knivigare. Bromsen vet man när den ska sättas in och hur. Då minskar man indexeringen i systemet vilket innebär lägre pensionsuppräkningar fram till dess att man återgår i balans och man släpper på bromsen.

Men om man gasar systemet delas det ut pensionsrätter, som ska lösas in i framtiden, och då blir det lite mer kristallkula.
Om man använder UTÖ-utredningens ”konsolideringsidé” med att spara 10 procent av överskotten i ladorna så leder det till en "långsiktig försvagning av både balanstal och fonderingskvot i median över 50-årsperioden", enligt rapporten.

Det betyder alltså att sannolikheten för att bromsen kan behöva aktiveras, något som kan leda till ilska bland framtida pensionärer, som då skulle bli av med en pension som de trodde skulle vara "säker".

Det gäller även om man tar i lite till och höjer till 15 procents konsolidering, innan man börjar gasa. Andra sidan av det myntet är förstås att pensionsutbetalningarna ökar och skapar glada pensionärer i och med att man gasar systemet. Det sker dock med risk för att bromsen kan aktiveras.

Men hur stora överskott ska man ha enligt matematikerna? Det svarar de förstås inte på men här talar vi om sannolikheter. Men i i de tusentals scenarier som de gått igenom, kommer de fram till att nivån på 20 procents konsolidering ger "en i stort stabil utveckling för balanstalets fonderingskvotens medianer".

Och sannolikheten för att buffertfonderna skulle behöva tömmas under 30 respektive 50 år är lägre än 1 procent vilket kan tolkas som nästan försumbart.

Men om man ska vara så försiktig med foten på gaspedalen leder det självklart till att pensionerna inte växer så snabbt som de skulle kunna göra om man började dela ut mer och spara mindre.

Med hänsyn till vilket liv det blev 2008 när AMF tvingades ta tillbaka allokerad återbäring som kunderna trodde var deras, finns det risk för politikerna att vara för snabba med att skyffla ut överskott i systemet. Problemet de då ställs inför att de måste vänta lite till innan det finns något att dela ut.

Matematikernas nästa riskfria balanstal skulle nå behöva ligga på 1,20 och dit är det en bra bit från dagens 1,12. Samtidigt skallar ropen från de närmast berörda, pensionärerna och deras organisationer att man vill ha en gas.

I mars ska utredningen om höjda avgifter och gasen lämna sitt betänkande. Den ska visserligen inte lämna några skarpa lagförslag men inspiration, idéer och faktaunderlag till politikerna.

Då lär det synas om de vill ha både hängslen och livrem med ett högt balanstal innan det delas ut överskott eller om de är mindre riskaverta och törs ta risker. Så alla kan nog enas om att en gas behövs. Frågan är bara när man ska sätta foten på den…