21 okt 2024 17:07

Medicinska landvinningar kan äventyra pensionssystemens hållbarhet

Hur länge människor lever är en viktig parameter i alla pensionssystem, eftersom det avgör hur länge pensionsutbetalningarna ska pågå. Normalt brukar man anta att livslängden ökar successivt och i små steg. Statistiska Centralbyrån, SCB, räknar till exempel med en "kontinuerlig ökning" av medellivslängden fram till 2070.

I fjol var medellivslängden för kvinnor knappt 85 år och nästan 82 år för män och SCB räknar med att medellivslängden för kvinnor kommer att ha ökat till 89,7 år och för män till 87,4 år.

Kurvorna i diagrammet stiger sakta men säkert utan några tvära kast upp eller ned. Och det beror på att det är så det har sett ut historiskt. Men nu händer det saker inom den medicinska forskningen som kan ställa prognoserna på ända.

Jus nu pågår forskning kring en grupp molekyler kallade senolytika som angriper åldrande celler och slår ut dessa. Förhoppningen är att utveckla läkemedel, som ska bromsa människors åldrande och bidra till att vi kan leva längre utan kroniska sjukdomar. Och det finns redan i dag ett diabetesläkemedel som heter metformin som av vissa forskare påstås kunna minska risken att få cancer.

I en artikel i Dagens PS säger Nir Barzilai som är professor i medicin och genetik vid Albert Einstein College of Medicine och chef för American Federation for Aging Research:

"Människor på metformin har 30 procent lägre frekvens av nästan alla typer av cancer. Det fördröjer kognitiv nedgång. Även personer med diabetes som är överviktiga och har mer sjukdom till att börja med men som går på metformin har lägre dödlighet än personer utan diabetes som inte använder läkemedlet."

Läkemedels- och bioteknikbolag jagar för fullt efter läkemedel som ska kunna bromsa eller stoppa åldrandet. För att uppmärksamma de utmaningar, som ett plötsligt lyft i medellivslängden skulle innebära för pensionssystem, har Club Vita anordnat en webinar-serie med rubriken "The Risk of Living Longer".
Club Vita är ett London-baserat oberoende analysföretag, som forskar kring människors livslängd. Ett tema för seminarierna var att se hur ett plötsligt och kraftfullt genombrott för senolytika som ett medel att bromsa åldrande skulle få för effekter på medellivslängden.

I en sammanfattning konstaterar Erik Pickett, aktuarie på Club Vita, att effekterna på livslängdantaganden kan bli dramatisk, även om bara en del av de möjligheter och förhoppningar på läkemedel som bromsar åldrandet skulle infrias.

Han refererar också till professor Richard Faragher (University of Brighton) som tagit fram ett möjligt framtidsscenario för medellivslängd efter ett genombrott för senolytika. Enligt professor Faragher skulle förväntad återstående livslängd för den som nått 65 år kunna öka med tio år fram till 2044.

En man som fyller 65 år idag förväntas leva i ytterligare dryga 22 år. Med de livslängdsantaganden som används i dag förväntas en man som fyller 65 år 2044 att leva i runt 23,5 år. Med ett genombrott för senolytika eller någon annan substans som bromsar åldrandet förväntas 65-åringen 2044 leva närmare 33 år. Medellivslängden för dem som fyller 65 år 2044 skulle därmed ligga omkring 97-98 år.

Självklart är beräkningarna omgivna av mängder med reservationer. 65-åringen i exemplet ovan antas leva på medel till hög socioekonomisk nivå. Men man utesluter inte att livslängden kan förlängas snabbare i några "rejäla" steg.

Helt klart är i alla fall att ett genombrott för en medicin som bromsar åldrandet skulle få dramatiska effekter på världens pensionssystem.

Inom parentes kan man i det perspektivet kanske godta namnet på webinar-serien, "The Risk of Living Longer", även om nog alla utom aktuarier ser ett längre och friskare liv som en möjlighet.

/ Mats Wester

I morgondagens utgåva av Pensionsnyheterna fortsätter Mats Wester att berätta hur svenska aktuarier tänker kring effekterna av plötsliga förändringar i livslängderna kan avspeglas i de reserver som bolagen som meddelar livsvariga pensioner har. Klarar de sådana scenarion som beskrivs ovan?