Tidigare chefen för den Europeiska Centralbanken, ECB, Mario Draghi, levererade en omfattande och besk rapport om den framtida konkurrenskraften i EU, visavi resten av världen tidigare i höstas.
Han påpekar i rapporten att Europa halkar efter såväl U.S.A. som Kina men han har ändå hittat glädjeämnen och då specifikt i Sverige.
Hans utgångspunkt i rapporten handlar om att EU projektet med kapitalmarknadsunionen, CMU, haltar. Det beror i sin tur på att Europa har brist på riskkapital för att skapa nya innovativa företag som behöver finansiering.
En förklaring till det är att man i många av Europas länder inte har kanaliserat sparande till finans- och riskkapitalmarknaderna och där privatpersoner enkelt kan spara i till exempel aktier och obligationer, till exempel genom fondsparande.
Istället har spararna valt att spara genom bankinlåning och finansiering av nya företag sker då i större grad via bankinlåning, snarare än genom aktie- och obligationsfinansiering.
Här sticker Sverige ut och den svenska spar- och fondmarknaden attraherar mycket stora belopp i riskkapital förhållande till landets BNP.
Draghi ser det svenska PPM-systemet som ett bra exempel. Ett annat är de svenska tjänstepensionspensionsbolagen som bidrar till finansiering av stora svenska bolag. (Här nämner har Northvolt som ett bra exempel, vilket han möjligen kan behöva ändra till nästa utgåva av rapporten).
Han har även noterat den svenska innovationen från 2012, som han ser positivt på när det gäller riskkapitalförsörjningen i Sverige; Investeringssparkontot.
Han skriver att svenska sparare även kan investera i små och medelstora bolag via fonder eller aktieköp på ett investeringssparkonto, som är förmånligt beskattat och nästan inte har några rapporteringskrav vad gäller transaktioner och skatteutäkningar.
Djupet på den svenska kapitalmarknaden har också lett till bättre marknadsutveckling, bättre än andra aktiemarknadsindex. Slutligen har djupet på landets kapitalmarknader gjort det möjligt för Sverige att behålla innovativa företag som är skapade inom det egna produktiva systemet, enligt Draghi.
Mario Draghi framhåller den svenska sparandemarknaden. Det finns också intresse från andra medlemsländer och EU-kommissionen för de svenska erfarenheterna på sparandeområdet och av hur ISK fungerar, berättar Madeleine Fredelius, Departementssekreterare på Finansdepartementet.
Finansdepartementet har också försökt att få en bild av hur sparandemarknaderna för privatpersoner fungerar i olika EU-länder och har därför skickat frågor till några svenska ambassader inom EU i en liten omvärldsundersökning, där man undrar följande:
Vilka som är de huvudsakliga sparformerna för privat sparande (t.ex. sparande- och investeringsprodukter, -depåer eller -konton)? Hur fungerar dessa? Finns det skatteincitament?
Vilka är de främsta aktörerna på sparandemarknaden (t.ex. banker, försäkringsbolag eller andra finansiella institut)?
I vilken utsträckning sparar privatpersoner på kapitalmarknaderna (t.ex. i fonder, aktier, obligationer) respektive på bankkonton?
Finns det möjlighet att själv påverka sparandet till pensionen och välja investeringar, t.ex. i fonder?
- I det här fallet handlar det om ren informationsinhämtning. Det är intressant att få en bild av hur sparandemarknaden fungerar i andra länder inom unionen. Inom ramen för kapitalmarknadsunionen arbetar man för att främja privatpersoners sparande på kapitalmarknaderna, säger Madeleine Fredelius, till Pensionsnyheterna.
Möjligen kan Sverige skapa en framtida svensk exportprodukt med ISK (eller kapitalförsäkring), som Draghi inte nämnde i sin rapport.
ISK skulle kunna spöa Eiopas pensionsprodukt PEPP med hästlängder. Den har hittills hittat mycket få intresserade som vill sälja eller köpa den i Unionen och i Sverige är det nog än mindre intressant.
Men situationen i vårt land är annorlunda. I Sverige har vi sedan 80-talet lärt spararna att spara i fonder via skattegynnade produkter som skattefonder och allemansfonder där sparkapitalet fått växa via aktieplaceringar i fonder.
Den typen av privat sparande är inte alls lika vanligt att utnyttja av privatpersoner som i Sverige. I Tyskland, där frågan nu är aktuell pratar man om "kasinosparande" när pensionssparande via aktiemarknaderna kommer på tal.