NYHETSARKIVET
3 okt 2024 17:29
Så ska Pensionsmyndigheten undersöka fusk med pensioner och bidrag
Ekonomistyrningsverket, ESV, har nu publicerat en rapport där man meddelar hur och med vilka metoder som bidragsutbetalande myndigheter ska använda, när man studerar och kartlägger fusk med utbetalningar.
Det är i praktiken en instruktionsbok för hur man ska beräkna och uppskatta fusk med de olika ersättningarna.
Här har myndigheterna under 2021 gjort en rejäl läxa med att uppskatta värdet av felaktiga utbetalningar och landat i att det varje år handlar om miljarder som hamnar hos fel personer eller utbetalas med fel belopp.
Metodrapporten omfattar ett stort antal myndigheter, till exempel A-kassorna, Försäkringskassan, Migrationsverket och Pensionsmyndigheten.
Enligt ESV:s tidigare bedömning låg andelen felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen på 1,82,2 procent av de totala försäkringsutgifterna under 2021.
Det motsvarar 13,016,3 miljarder kronor. Det genomsnittliga beloppet av felaktiga utbetalningar per ersättning, till exempel garantipension, tilläggspension eller ålderspension, beräknades till något över 300 miljoner kronor, skriver ESV i rapporten.
För Pensionsmyndigheten har man nu meddelat vilka metoder man ska använda vid granskningar av de olika förmånerna och skiljer mellan kvantitativa metoder, kvalitativa metoder och schabloner.
ESV är tydlig med att man allra helst vill att man använder sig av de förstnämnda och påpekar att det då ger resultat som kan uttryckas i form av siffror, vilket ESV gillar och skriver:
"Generellt innebär en kvantitativ metod att studien i fråga bygger på mätbara data som
kan uttryckas med hjälp av siffror. I en sådan studie eftersträvar man statistiska och
kvantifierbara resultat, och i vanliga fall också generaliserbara resultat.
Utgångspunkten är att mätningarna är objektiva, samtidigt som en del antaganden ofta behöver göras. Konkret sker datainsamlingen genom till exempel enkätundersökningar, olika registerutdrag eller någon form av strukturerade observationer."
De förmåner som det kan misstänkas bli felaktiga eller som det kan fuskas med hos Pensionsmyndigheten har delats in i metodgrupper enligt följande efter beslut från ESV:
Garantipension - Bör studeras kvantitativt
Inkomstpensionstillägg - Kan studeras med schablon
Allmän pension - Kan studeras kvalitativt
Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd - Bör studeras kvantitativt
Efterlevandeförmåner till vuxna - Kan studeras med schablon
Efterlevandeförmåner till barn - Kan studeras med schablon
De här förslagen har ESV skickat ut till Pensionsmyndigheten (och övriga berörda) på remiss. Pensionsmyndigheten ville då inte att fel i Garantipensionerna skulle undersökas kvantitativt, alltså med hjälp av registerdata utan ville ha en kvalitativ granskning. Det fick man nobben på av ESV, som gillar siffror snarare än beskrivningar.
"Målet ska ge en helhetsbild av arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar och
fusk inom de olika välfärdssystemen. Dessutom ska målet bidra till en samlad
styrning och uppföljning av området. Regeringen har i budgetpropositionen för 2025
föreslagit att målet för området korrekta utbetalningar från välfärdssystemen ska vara
att de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen och den brottslighet som riktas mot dessa system ska minska.
Att döma av skattningarna som gjorts ligger det miljarder i potten för statskassan. Det betyder att myndigheterna får hitta metoder för att se till att få ner fusk och felaktigheter. Men först ska man alltså kartlägga situationen, enligt instruktionen från ESV, som håller i kopplet.
Det är i praktiken en instruktionsbok för hur man ska beräkna och uppskatta fusk med de olika ersättningarna.
Här har myndigheterna under 2021 gjort en rejäl läxa med att uppskatta värdet av felaktiga utbetalningar och landat i att det varje år handlar om miljarder som hamnar hos fel personer eller utbetalas med fel belopp.
Metodrapporten omfattar ett stort antal myndigheter, till exempel A-kassorna, Försäkringskassan, Migrationsverket och Pensionsmyndigheten.
Enligt ESV:s tidigare bedömning låg andelen felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen på 1,82,2 procent av de totala försäkringsutgifterna under 2021.
Det motsvarar 13,016,3 miljarder kronor. Det genomsnittliga beloppet av felaktiga utbetalningar per ersättning, till exempel garantipension, tilläggspension eller ålderspension, beräknades till något över 300 miljoner kronor, skriver ESV i rapporten.
För Pensionsmyndigheten har man nu meddelat vilka metoder man ska använda vid granskningar av de olika förmånerna och skiljer mellan kvantitativa metoder, kvalitativa metoder och schabloner.
ESV är tydlig med att man allra helst vill att man använder sig av de förstnämnda och påpekar att det då ger resultat som kan uttryckas i form av siffror, vilket ESV gillar och skriver:
"Generellt innebär en kvantitativ metod att studien i fråga bygger på mätbara data som
kan uttryckas med hjälp av siffror. I en sådan studie eftersträvar man statistiska och
kvantifierbara resultat, och i vanliga fall också generaliserbara resultat.
Utgångspunkten är att mätningarna är objektiva, samtidigt som en del antaganden ofta behöver göras. Konkret sker datainsamlingen genom till exempel enkätundersökningar, olika registerutdrag eller någon form av strukturerade observationer."
De förmåner som det kan misstänkas bli felaktiga eller som det kan fuskas med hos Pensionsmyndigheten har delats in i metodgrupper enligt följande efter beslut från ESV:
Garantipension - Bör studeras kvantitativt
Inkomstpensionstillägg - Kan studeras med schablon
Allmän pension - Kan studeras kvalitativt
Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd - Bör studeras kvantitativt
Efterlevandeförmåner till vuxna - Kan studeras med schablon
Efterlevandeförmåner till barn - Kan studeras med schablon
De här förslagen har ESV skickat ut till Pensionsmyndigheten (och övriga berörda) på remiss. Pensionsmyndigheten ville då inte att fel i Garantipensionerna skulle undersökas kvantitativt, alltså med hjälp av registerdata utan ville ha en kvalitativ granskning. Det fick man nobben på av ESV, som gillar siffror snarare än beskrivningar.
"Målet ska ge en helhetsbild av arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar och
fusk inom de olika välfärdssystemen. Dessutom ska målet bidra till en samlad
styrning och uppföljning av området. Regeringen har i budgetpropositionen för 2025
föreslagit att målet för området korrekta utbetalningar från välfärdssystemen ska vara
att de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen och den brottslighet som riktas mot dessa system ska minska.
Att döma av skattningarna som gjorts ligger det miljarder i potten för statskassan. Det betyder att myndigheterna får hitta metoder för att se till att få ner fusk och felaktigheter. Men först ska man alltså kartlägga situationen, enligt instruktionen från ESV, som håller i kopplet.
Pensionsnyheterna i Sverige AB
Rapsgatan 1
118 61 Stockholm
info@pensionsnyheterna.se
www.pensionsnyheterna.se
Orgnr: 559339-5907
118 61 Stockholm
info@pensionsnyheterna.se
www.pensionsnyheterna.se
Orgnr: 559339-5907