I Regeringens finansplan har man försökt spå in i framtiden, när det gäller det allmänna pensionssystemet. Det som kommer att hända under kommande år är att pensionsutbetalningarna till nya och gamla pensionärer kommer att öka. Det kommer kortsiktigt betyda av de avgifter som betalas in i fördelningssystemet inte kommer att räcka till. Men, det är ingen fara, menar regeringen som sätter sin tilltro till buffertfonderna AP 1-4 och skriver:
"Avgiftsnettot bedöms stärkas avsevärt 2024, då utgifterna ökar jämförelsevis långsamt till följd av utvecklingen av inkomstindex. Samtidigt väntas direktavkastningen på AP-fondernas tillgångar i form av ränteintäkter och utdelningar öka i god takt. Kapitalinkomsterna i ålderspensionssystemet väntas fortsatt bli högre än det negativa avgiftsnettot, vilket gör att det finansiella sparandet väntas öka successivt under prognosperioden."
Till den här bilden bidrar även att riktåldersreformen gör att det inte kommer att vara möjligt att ta ut pension för tidigt, något som göra att färre får möjlighet att ta ut pension i "förtid", något som bidrar till att hålla nere utbetalningarna.
"År 2026 knyts flera av de ändrade åldersgränserna till riktåldern för pension, som då beräknas vara 67 år". Till det kommer höjd LAS-ålder som landar på 69 år. Regeringen spå spår att balanstalet i systemet inte kommer att landa under talet 1,0 under prognosperioden som varar till 2027.
Om balanstalet inte går under 1,0 är systemet i balans. Går det under det siffran börjar balanseringen eller bromsen och uppräkningen av pensionerna hålls nere genom användning av balansindex.
Men det ska alltså inte behövas om regeringens prognoser i finansplanen håller. Däremot lär önskemålen om gasen, som nu utreds, öka när balanstalet ligger över 1,0 vilket betyder att det finns överskott.