Idag presenterade Finansminister Elisabeth Svantesson (M) regeringens budget som innehåller kraftiga skattesänkningar. Hela 13,5 miljarder ska användas för att införa ytterligare ett jobbskatteavdrag vilket enligt henne ska få hjulen att snurra och skapa tillväxt i ekonomin, som hon uttryckte det på dagens presskonferens.
Om vi lägger fokus på de rena plånboksfrågorna innehåller regeringens förslag ett paket som ska stärka hushållens köpkraft. Paketet omfattar en förstärkning av jobbskatteavdraget, sänkt skatt för pensionärer, en skattefri grundnivå för sparande på bland annat investeringssparkonto och ett fortsatt förstärkt bostadsbidrag. Det är för övrigt nyheter som Pensionsnyheterna redan berättat om, men vi tar en liten repetition.
För att de här skattesänkningarna via nya jobbskatteavdraget ska uppfattas som "rättvisa" har man även lagt in en sänkning av skatten på pension, något som flera remissinstanser undrat över varför det skulle vara nödvändigt.
Principen är ju att man ska få jobbskatteavdrag för att jobba och bidra till arbetskraften, men här har man givit efter för krav från pensionärsorganisationerna som vill att skatten ska vara lika på löneinkomster och pension.
Paketet innebär att hushåll längs hela inkomstskalan får mer pengar i plånboken. En familj med en heltidsarbetande polis och sjuksköterska med varsitt mediansparande på investeringssparkonto får 10 400 kronor i lägre skatt 2025 jämfört med 2024.
På samma sätt får en familj med två medianpensionärer med varsitt mediansparande på investeringssparkonto 5 000 kronor i lägre skatt 2025 jämfört med 2024.
Förstärkningen av jobbskatteavdraget samt den sänkta skatten för pensionärer bedöms minska statens skatteintäkter med 13,5 miljarder kronor.
Den skattefria grundnivån på investeringssparkonto bedöms minska statens skatteintäkter med 4,4 miljarder kronor 2025 och därefter 7 miljarder kronor per år.
Kostnaden för förlängningen av tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag beräknas uppgå till 412 miljoner kronor 2025.