13 aug 2024 16:12

Remissinstanser sågar förslag om höjt grundavdrag för pensionärer

I april 2024 skickade regeringen ut ett antal förslag till reformer som hämtats ur Tidöavtalet.

För att påskynda processerna och komma till skott snabbt remitterades förslagen innan regeringen var klar med ekonomisk ambitionsnivå, varför remissrundan blivit lite av torrsim. Det är först när finansminister Elisabeth Svantesson fått räkna på och summera reformutrymmet i budgeten, som förslagen kan bli verklighet.

Två förslag som man, om pengarna räcker, vill genomföra handlar om ytterligare ett förstärkt jobbskatteavdrag som ska kunna kosta drygt 8 miljarder kr och riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. I genomsnitt minskar skatten med ca 1 900 kronor per person och år för dem som berörs av förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag.

Det här förslaget verkar finna nåd hos en del, men långt ifrån alla remissinstanser. Arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv (genom Näringslivets Skattedelegation) tillstyrker, men skulle hellre se att avtrappningen av jobbskatteavdraget slopades vid högre inkomster, något som man menar skulle vara en självfinansierande åtgärd. Även statens Arbetsgivarverk ser fördelar med ett större jobbskatteavdrag.

Flera remissinstanser påpekar dock att utbytet för den enskilda skattebetalaren, 1 900 kr om året, är för svårt att överblicka för den enskilde och det är därför tveksamt om de som skulle träffas av skattelättnaden verkligen skulle jobba mer efter att ha fått den dusören.

IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, anser att regeringens beräkningar om utfallet vad gäller arbetskraftsutbudet "bör tas med en stor nypa salt".

Eftersom den grupp som ska träffas av den lägre skatten 2025 är så stor blir utbytet per person litet, något som gör att det inte uppfattas som en gåva från staten i hopp om att svenskarna ska öka antalet arbetade timmar.

Ett annat förslag i den remitterade promemorian handlar om att höja det särskilda grundavdraget för personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 66 år. Den ska kunna ge omkring 1 100 kr i lägre skatt, alltså en hundralapp extra i månaden.

Den reformen ska enligt promemorian kosta drygt 1,8 miljarder kr och det förslaget är det få av remissinstanserna som jublar över, om vi undantar pensionärsorganisationerna och arbetsgivarna som alltid jublar över sänkta skatter.

Arbetsförmedlingen avstyrker förslaget och menar att det minskar antalet potentiella jobbonärer och skriver:

"Arbetsförmedlingen avstryker förslaget om att höja det förhöjda grundavdraget. Det förhöjda grundavdraget gäller alla inkomster, också pensionsinkomst. Detta medför att incitamenten att förlänga arbetslivet försvagas då det innebär att personer inte behöver arbeta lika länge för att uppnå en viss nettoinkomst vid pensionering. Detta kan i sin tur minska arbetskraftsdeltagandet bland de äldre och försvåra kompetensförsörjningen."
Liknande synpunkter kommer från

Ekonomistyrningsverket ESV, Konjunkturinstitutet och IFAU. Konjunkturinstitutet påpekar att förslaget med förstärkt avdrag innebär skattesänkningar både för arbets- och pensionsinkomster och tycker att regeringen ska motivera varför det är nödvändigt att skatten är lika hög för pensions- som arbetsinkomster.

Skatteverket påpekar att man inte har något emot att reformen genomförs men att det kan leda till krångel med skattetabellerna och skriver:

"Från och med 1 januari 2027 kommer åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget höjas från 66 år vid årets ingång till 67 år vid årets ingång. Någon motsvarande höjning avseende åldersgränsen för jobbskatteavdraget för äldre har inte föreslagits. Skatteverket anser att det är av stor vikt för enskilda skattskyldiga att det redan nu tydliggörs huruvida även åldersgränsen för jobbskatteavdraget för äldre kommer att höjas 2027. Detta för att skattskyldiga som planerar att gå i pension i god tid ska veta vilka regler som kommer att gälla för respektive åldersgrupp och därmed kunna planera sin pension utifrån korrekta ekonomiska förutsättningar. Det kan noteras att om åldersgränsen avseende jobbskatteavdraget för äldre inte höjs inför 2027, kommer ytterligare en kolumn behövas i skattetabellerna avseende personer som har fyllt 66 år men inte 67 år vid årets ingång."
Skatteverket har uppenbarligen kaoset kring gruppen födda 1957 som inte fick det förhöjda grundavdraget men som regeringen blev tvingad till att kompensera för i efterhand efter protester från den berörda årgången.

LO menar att de pengar som regeringen vill avsätta för reformerna kan användas på bättre sätt och avstyrker båda förslagen och skriver:

"LO vänder sig emot fördelningsprofilen på den föreslagna förstärkningen av jobbskatteavdraget. (…) De som tjänar mest på den föreslagna förstärkningen av jobbskatteavdraget, både mätt i kronor och som andel av inkomsten, har betydligt högre inkomster än en genomsnittlig heltidsmånadslön för arbetare. Om den föreslagna förstärkningen av jobbskatteavdraget inte genomförs finns heller ingen anledning att förstärka det förhöjda grundavdraget. Detta eftersom syftet med den föreslagna förstärkningen av det förhöjda grundavdraget är att undvika en skatteklyfta mellan yngre med arbetsinkomster och äldre med pensionsinkomster som förstärkningen av jobbskatteavdraget skulle skapa."

Återstår att se om regeringen går vidare med de båda förslagen som tillsammans går lös på omkring 10 miljarder kr och som, enligt flera remissinstanser, inte kommer att få människor att jobba mer. De vinsterna togs ju när de första jobbskatteavdragen infördes av firma Reinfeldt och Borg och handlade om att få människor att gå från deltid till heltid eller att gå tillbaka till arbetsmarknaden i och med att det lönade sig ekonomiskt.

Budgetförhandlingarna får utvisa var regeringen och SD anser man får mest Bang for the Buck, om man har tio miljarder kr att spela med.