Sedan 1984, när Allemansfonderna infördes, har andelen av den svenska befolkningen som direktäger fonder gått från ett par procent till 51 procent år 2020. Det genomsnittliga fondinnehavet var då värt 299 000 kronor jämfört med 229 000 kronor i snitt för premiepensionen.
Det framgår av rapporten Fondägandets struktur i Sverige, som sammanställts av professor Daniel Waldenström.
Han har tagit fram nya registerdata för perioden 2015-2020. Det visar att storstädernas fondägare hade ett genomsnittligt fondinnehav värt 349 000 år 2020, jämfört med 272 000 kronor i genomsnittsinnehav i mindre städer och 267 000 kronor i glesbygd.
Som tidigare studier visat är det inga könsskillnader i antalet fondägare. Det är alltså 51 procent av både män och kvinnor som har ett direktägande i fonder. Däremot är männens genomsnittliga fondinnehav fortsatt högre än kvinnornas.
Utbildningsnivån spelar också en stor roll i fondägande. 61 procent av högskoleutbildade var 2020 fondägare jämfört med 28 procent av de som enbart har grundskola. Här kan det antas att gruppen med enbart grundskola har ett mindre sparutrymme än högutbildade. I alla grupper utom för lågutbildade har fondägandet ökat under perioden 2015-2020.
/ Ola Hellblom