31 maj 2024 15:27

FI: 135 000 finansbedrägerier och brottsvinster på 1,1 miljarder kr på ett halvår

Onlinebedrägerier har blivit ett av finansbranschens största problem de senaste åren, och det är inte svårt att se varför. Tröskeln till att begå dessa brott har aldrig varit lägre. Skillnaden mellan väpnat rån och ett telefonsamtal är påtaglig, men nuförtiden kan det sistnämnda vara minst lika effektivt.

Under det andra halvåret 2023 begicks fler än 135,000 bedrägliga transaktioner, det visar en ny rapport från Finansinspektionen. Brottsvinsterna under perioden uppgick till drygt 1,1 miljarder kronor, och jämfört med samma period under 2020 är detta en tredubbling av beloppet. Två tredjedelar av ökningen utgörs av det bedrägeri som kallas social manipulation. Konsumenter manipuleras via telefon, sms, eller mail till att genomföra transaktioner i tron att dessa är såväl lagliga som berättigade. De som drabbas hårdast av social manipulation är de äldre i samhället. Denna grupp har ofta sämre färdigheter när det kommer till att navigera säkert online och saknar i många fall kännedom kring de varningstecken som många unga lärt sig att se upp för.

Daniel Barr, generaldirektör på Finansinspektionen, menar att problemen har vuxit sig större med åren och att mer behöver göras för att motverka detta. Bättre skydd för konsumenter och att strypa pengaflöden till kriminella står högst upp på agendan enligt honom. Rent praktiskt skulle detta innebära skärpt lagstiftning som ställer högre krav på företagens konsumentskydd. Företagen skall närmare övervaka misstänkta transaktioner och även stå för en större del av de förluster som uppstår efter bedrägerier. Tanken är att detta skall fungera som incitament att öka säkerheten omgående.

Utöver detta ser Finansinspektionen ett stort behov av att banker och betaltjänstleverantörer får ökade möjligheter att dela information mellan varandra, med Polisen, och med andra myndigheter. Ju snabbare ny information kring bedrägerier kan spridas, desto snabbare kan den förebyggas. Utöver mer samarbete menar FI att det krävs ny reglering som försvårar manipulation av telefonnummer, och att det behövs fler sätt att verifiera huruvida den som ringer är den som denne uppger sig vara. Post- och Telestyrelsen har i nuläget ett regeringsuppdrag för att motverka elektroniska bedrägerier, och FI menar att de kommer diskutera sina orosmoment närmare med PTS framöver.

För den enskilda konsumenten handlar det om att utbilda sig så gott det går, och att veta vilka varningstecken som bör uppmärksammas. Mängden resurser på denna front ökar lyckligtvis i takt med bedrägerierna, och senast i förrgår publicerade Konsumenternas en ny podcast och ett blogginlägg om hur man kan bedöma försäkringsbolagens trovärdighet.

Steg ett är att se över företaget i Finansinspektionens företagsregister. Där kan konsumenter direkt se huruvida ett försäkringsbolag har tillstånd att sälja försäkringar eller inte. Detta är tyvärr ett av de få konkreta steg som finns för att bedöma företagets trovärdighet, och efterföljande steg blir allt mer subjektiva. Frågor som ”Har försäkringarna rimligt innehåll och skydd?”, ”Har de ok kundbetyg?”, ”Går det att nå företaget?”, och ”Finns det klagomål på företaget hos myndigheter?” menas vara bra att ställa innan man slår till.

Det uppenbara problemet med detta tillvägagångssätt är att förmågan att ta reda på dessa svar är i högsta grad beroende på hur mycket erfarenhet en individ har i sammanhanget. De flesta unga kan hitta svaren på fem minuter genom en sökmotor, men den med begränsade färdigheter online kan tvingas förlita sig på att ringa bolaget själv. Ett bedrägligt försäkringsbolag kommer sannolikt att svara på frågorna ovan i syfte att måla upp en så trovärdig fasad som möjligt. Om konsumentens förmåga att ifrågasätta svaren är begränsad kan denne lätt utnyttjas.

Sammanfattningsvis kan det sägas att den nuvarande situationen för bedrägerier på finansmarknaden är katastrofal. En tredubbling av problemen de senaste tre åren kombinerat med långsamt skiftande lagstiftning har lett till miljardförluster för konsumenterna. De digitala resurser som syftar till att utbilda konsumenter lämpar sig bäst för den yngre generationen, men det är inte de unga som drabbas hårdast av bedrägerierna. Skarpare krav på företagens egna granskning och skyldighet till ersättning är vägen framåt enligt Finansinspektionen, men om lagarna inte träder i kraft snart nog riskerar utvecklingen att fortsätta i samma riktning, alltså ännu fler bedrägerier.