Finansinspektionen har gjort en fördjupad analys av tio livbolags dödlighetsantagande vid beräkning av deras försäkringstekniska avsättningar (FTA). Senast FI gjorde en sådan analys var 2013. Då konstaterade FI att företagen behövde förbättra sin modellering genom att ta hänsyn till allt längre livslängder. I årets analys får livbolagen godkänt.
Den fördjupade analysen omfattar bolagens livslängdsantaganden för sparandeförsäkringar. Dessa antaganden varierar mellan bolagen, men det är naturligt enligt FI, då bolagen har olika bestånd av försäkringstagare. Till exempel så räknar AMF med att deras sparare inom ITP-området lever 3,3 år längre än deras sparare inom SAF-LO området.
Men alla undersökta företag använder en så kallad trendfaktor, som tar hänsyn till att livslängden i Sverige kontinuerligt ökar. Det betyder att yngre generationer lever längre än äldre generationer. Alla bolag gör också årligen en löpande uppföljning där de jämför det beräknade utfallet av försäkringskapital från avlidna försäkringstagare mot det faktiska utfallet.
Analysen visar att företagen inte har gjort några förändringar i dödlighetsantaganden på grund av Covidpandemin. De företag som använder egna data från sina bestånd, uppger att de också använder Svensk Försäkrings dödlighetsundersökningar och SCB:s befolkningsdödlighet som jämförelse.
I den senaste dödlighetsundersökningen, DUS23, förväntas den genomsnittliga livslängden för män som har fyllt 65 år bli 86,3 år och för kvinnor 88,3 år. Men det är markanta skillnader mellan olika grupper. Till exempel så lever tjänstemän som har privat tjänstepensionsförsäkring flera år längre och högutbildade har också en längre livslängd.
Detta syns i livbolagens livslängdsantaganden. De största skillnaderna finns inom individuell tjänstepensionsförsäkring.
Skandia traditionella tjänstepensionsförsäkring har ett livlängdsantagande på 25,8 år för den som fyllt 65 år, medan Nordnets depåförsäkring har ett livslängdsantagande på 19,2 år - en skillnad på 6,6 år.
/ Ola Hellblom