29 apr 2024 17:13

Riktåldrarna gör att fler tar ut pensionen tidigare men jobbar vidare

Begreppet jobbonär kommer att fortsätta öka, spår Pensionsmyndigheten i sin senaste framskrivning av Pensionssystemets framtid. Den som täcker perioden fram till år 2098.

Rapporten som myndigheten gör är på uppdrag av regeringen, som vill se hur hållbart systemet är på lite sikt och då i lite olika scenarier. Detta beroende på om betraktaren är pessimist, optimist eller bara en basperson.

Här laborerar myndigheten med olika antaganden för barnafödandet (kan öka till 1,9 barn per kvinna även om nuläget, är dystrare sett om man vill hålla den arbetsföra delen av befolkningen konstant, utan kraftig invandring). Invandringen (kommer att minska vilket inte hjälper till att hålla antalet personer i yrkesverksamhet och göra dem till avgiftsbetalare). Men avkastning på tillgångar i buffertfonderna och premiepension kan påverka positivt, något som gör att optimister kan glädjas åt att premiepensionens andel av framtida pension kommer att öka.

Det här är nu bara en liten sammanfattning av rapporten som släpptes i förra veckan, men mycket pekar mot att systemet kommer att stå starkt, framför allt beroende på att antalet personer som fullt ut omfattas av systemet.

Deras andel växer i takt med att de personer som inte varit fullt omfattade av systemet lämnar det och jordelivet.

De äldsta som hade en liten del av sin pension från det ”nya systemet” var födda 1938 och fyller 86 år i år. De hade bara fyra tjugondelar av sin pension från det nya och resten från det gamla.

"Intjänande till premiepensionen började 1995. Detta gör att de årskullar som pensioneras idag endast får en liten del av sin pension från premiepensionen.

Infasningen kommer pågå fram till 2040–2050 vilket medför att en allt större andel av pensionen kommer att utbetalas från premiepensionsfonderna.

Av dagens avgifter går 13,5 procent (2,5/18,5) till premiepensionen. Utan överavkastning resulterar detta i att också pensionsutbetalningarna kommer att betalas med samma inbördes proportion.
Vid antagandet om en överavkastning (högre än inkomsttillväxten) förändras bilden. I basscenariot utgör premiepensionen ungefär 23 procent av den inkomstgrundade allmänna pensionen. I det optimistiska scenariot är samma andel drygt 33 procent”, läser Pensionsnyheterna i rapporten.

Blir det så får någon justera Pensionspyramiden, tänker Pensionsnyheterna.

De nya riktåldrarna som gör att människor får en ny ledstång att hålla sig i när det gäller pensioneringen, innebär att åldern för när man har rätt att ta ut pension flyttas uppåt i takt med stigande medellivslängd.

I de tidigare framskrivningarna av systemets balanstal, innan 2022, räknade man med att om riktåldern höjdes med ett år, då arbetade befolkningen ytterligare ett år och var pensionärer ett år kortare. Men så resonerar inte de blivande pensionärerna alltid.

"I senare framskrivningar har detta antagande justerats ned. Varje ökning av riktåldern gör istället att den ålder då hälften har tagit ut sin pension ökar med ungefär 0,5 år. När riktåldern är 70 år, (gäller födda 2000 och senare, reds anm.) är det mer än 50 procent som tar ut sin pension vid den lägsta pensionsåldern, alltså tre år innan riktåldern, Denna procentandel blir allt högre för varje efterkommande riktåldershöjning”, spår Pensionsmyndigheten.

”Intjänande till premiepensionen började 1995. Detta gör att de årskullar som pensioneras idag endast får en liten del av sin pension från premiepensionen. Infasningen kommer pågå fram till 2040–2050, vilket medför att en allt större andel av pensionen kommer att utbetalas från premiepensionsfonderna. Av dagens avgifter går 13,5 procent (2,5/18,5) tillpremiepensionen. Utan överavkastning resulterar detta i att också pensionsutbetalningarna kommer att betalas med samma inbördes proportion.

Vid antagandet om en överavkastning förändras bilden. I basscenariot utgör premiepensionen ungefär 23 procent av den inkomstgrundade allmänna pensionen.

I det optimistiska scenariot (högre avkastning) är samma andel drygt 33 procent” visar myndighetens antaganden.

Så trenden pekar mot att jobbonärernas antal växer och att allt fler vill ha en fot kvar på arbetsmarknaden samtidigt som man i växande utsträckning har den andra foten på golfbanan.

Detta genom att minska heltidsjobbet till deltid och samtidigt ta ut pension.