I senaste utgåvan av Pensionsmyndighetens Orange Rapport skriver myndighetens generaldirektör Anna Petterson Westerberg, att balanstalet för inkomstpensionssystemet systemet landade på 1,12 vid årsskiftet.
Det innebär att överskotten i systemet krympt sedan förra året då det låg på 1,13. Det kan synas futtigt, men med de stora tal som det är frågan om betyder det att överskotten i systemet minskar med omkring 100 miljarder kr.
Vid årsskiftet 2022 låg överskotten på omkring 300 miljarder kr, för 2023 handlar det om 200 miljarder kr.
Då har Pensionsnyheterna, precis som den gamla UTÖ-utredningen gjorde, reserverat eller sparat 10 procent av överskotten som en sorts konsolidering.
Frågan om gasen, och eventuellt även höjda avgifter, ligger på Pensionsgruppens bord just nu. Från politiskt håll är man förstås sugen på att dela ut överskott. Men i och med att balanstalet kan svänga fort kan det finnas skäl att hantera överskottsutdelningen försiktigt och med besinning.
Den befolkningsframskrivning som SCB presenterade igår, talar för att svenskarna blir allt äldre, att antalet födda barn minskar och invandringen väntas minska i och med högre lönetrösklar.
Det talar för att det kan bli svårt att få tillräckligt många personer i arbetskraften för att fylla efterfrågan, något som Svenskt Näringsliv varnar för, se nedan.
"Om Pensionsgruppen kommer överens om hur en gas kan införas skulle det att kunna öka uppräkningen av pensionsnivåerna vilket gynnar pensionärer och pensionssparare. Det skulle i så fall också få påverkan på överskotten i ålderspensionssystemet. Det kommer således även fortsättningsvis vara intressant och viktigt att fortsatt följa överskotten i pensionssystemet genom Orange rapport", skriver Anna Pettersson Westerberg i förordet till rapporten.
Det lovar Pensionsnyheterna att göra, med blicken i framtiden.