SCB publicerar varje år en framskrivning av Sveriges befolkning. På kort sikt kan den ses som en prognos. På längre sikt ska framskrivningen ses som en beräkning som utgår från att dagens beteenden, trender, regler och allmänna förutsättningar förblir desamma i framtiden.
I den senaste framtidsspaningen räknar statistikmyndigheten med att vi om 50 år kommer att vara 1,3 miljoner fler svenskar i riket och ha en total befolkning på 11,8 miljoner. Men tillväxten kommer att vara långsammare än tidigare. Bland annat på grund av politiska beslut.
Befolkningen beräknas framöver att öka i en långsammare takt än tidigare. Det beror på att det föds färre barn, fler människor avlider, färre invandrar och fler utvandrar än tidigare år, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.
Antalet och andelen äldre i Sverige kommer att öka i takt med att livslängden ökar och det föds allt färre barn, något som stökar till det när det gäller de kedjebrev som pensionerna utgör. Det är ju den yrkesaktiva delen av befolkningen som försörjer dem som inte längre jobbar genom sina inbetalade pensionsavgifter. Och åldrandet får konsekvenser.
Det medför att det kommer att dö fler människor än det föds i Sverige. Kanske inte i år men kommande år. Det hände senast under några år runt millennieskiftet, men hade innan dess inte hänt i Sverige sedan början av 1800-talet.
År 2023 avled drygt 94 000 personer. Antalet avlidna beräknas öka i framtiden. Att allt fler avlider beror på att allt fler är i åldrar då många avlider. Livslängden antas fortsätta att öka.
Medellivslängden år 2070 förväntas vara 89,7 år för kvinnor och 87,4 år för män. År 2023 var den vanligaste åldern att avlida 91 år för kvinnor och 88 år för män. År 2070 beräknas den vara 94 år respektive 93 år.
Om den prognosen slår in betyder att riktåldrarna måste räknas upp rejält för blivande pensionärer. De som föddes år 2000 fyller 70 år 2070 och då hamnar riktåldern på samma nivå.