Finansinspektionen har publicerat en rapport om investeringsbedrägerier. En slutsats är att bedrägerierna ökar när fler hushåll pressas av ökade kostnader.
Bedragarna lockar på sociala medier, mejl och telefon om att du kan tiodubbla en investering, få oväntat arv från utlandet eller att du har frysta bitcoin på ditt konto. Vid alla sådana erbjudanden ska personen först betala en avgift och sedan är bedragaren försvunnen.
- Den som blivit lurad en gång blir ofta kontaktad av bedragare igen. Men då för att `hjälpa dig´ att få tillbaka pengarna. Först vill de ha en avgift som påstås vara till en skatt, bankavgift, advokatkostnad eller provision. Men sådana erbjudanden är falska och det som överförs går direkt till bedragaren, säger Mikael Sandahl, expert på investeringsbedrägerier hos FI.
Bedragarna använder ofta övertygande fasader i form av hemsidor och använder svåra begrepp för att förvirra.
- Om något är för bra att vara sant eller om du blir erbjuden pengar du inte förväntat är det högst sannolikt ett bedrägeri och du ska absolut inte chansa om du ska betala något i förskott för erbjudandet. Har du råkat ut för ett bedrägeri, kontakta först din bank för att försöka stoppa överföringen, gör en polisanmälan och kontakta FI så vi kan varna andra, säger Mikael Sandahl.
Exempel på vanliga bedrägerier är påståenden om arv från utlandet om du först betalar en avgift, påståenden om att det finns tillgångar på din mejladress, erbjudanden om förmånliga lån som först kräver en förskottsbetalning eller hjälp att föra över pengar via ditt konto som då utlöser en andel av beloppet.
Under årets första kvartal har FI varnat för sex blufföretag: Swisscap, Nordix Chain, LyxMont, WFM International, TradeVision 365 och Nordic CT. Gemensamt för dessa bolag är att det inte går att fastställa vilka som står bakom företagen. De lockar med att investera i CFD-kontrakt, som ger möjlighet att investera i kryptotillgångar, aktier, valutor eller råvaror.
- Vårt allmänna råd är att vara skeptisk till alla som erbjuder dig investeringar på sociala medier, telefon eller mejl. Och gör aldrig någon förskottsbetalning för då är pengarna förlorade, säger Mikael Sandahl.
/ Ola Hellblom