23 jan 2024 16:59

ISF:s utredare Stefanie König: Inte förvånande att Sverige inte ligger högre

Många OECD-länder har arbetat med att höja sina pensionsåldrar, och i flera länder måste man förmodligen arbeta länge för ekonomins skull. Det är två av förklaringarna som utredaren och forskaren Stefanie König ger till varför så många länder klår Sverige i grenen "äldre i arbete".

– Jag tycker egentligen inte att det är så förvånande. Visst, Sverige har försökt få upp pensionsåldern, men vi ser i stort sett samma trend när det gäller andra länder också. Sedan 1995 har 63 länder höjt pensionsåldern och till det kan läggas de länder som vidtagit andra åtgärder för att få människor att arbeta längre, säger Stefanie König, verksam som utredare och forskare på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Hon har forskat mycket kring pensionsåldrar i Sverige och andra länder, både på ISF och när hon var verksam som forskare i Tyskland.
Det ligger flera orsaker bakom att andra OECD-länder har fler i arbete över 65, förklarar hon. Ibland har de inte direkt med pensionssystemens regler och åldrar att göra.

– När det gäller ganska många av de länder som ligger i toppen tänker jag att många av de äldre i dessa länder jobbar av ekonomisk nödvändighet.

Estland är ett exempel. Enligt OECD-rapporten var 37 procent av landets äldre i sysselsättning 2022, att jämföra med Sveriges 28 procent. När Stefanie König och hennes kolleger undersökte saken visade det sig att de flesta av de äldre estländarna angav finansiella skäl till att de fortsatte att arbeta.

I undersökningar av svenska äldre som arbetade angav de flesta i stället positiva saker som skäl, som att det var simulerande att arbeta. Detta betyder dock inte att ekonomin är betydelselös. I en annan studie svarade 60 procent av de äldre svenskarna att även ekonomiska skäl påverkade beslutet.

– Andelen fattiga bland de äldre är relativt hög i länder som Korea och de baltiska länderna och i flera av de andra länderna med en hög sysselsättningsgrad. Det kanske inte är helt frivilligt att de arbetar.
Men denna förklaringsmodell gäller inte alla länder i OECD-toppen. För Japan, Nya Zeeland, Norge och Island kan pensions- eller trygghetssystemen, eller en kombination av dem, spela in. På Island arbetar varannan person i åldersgruppen 65 till 69 år, nästan en dubbelt så stor andel som i Sverige.

– På Island finns få eller inga möjligheter att gå i pension tidigt om man inte är sjuk. De har också lite högre pensionsålder, 67 år, säger hon.

En av de få möjligheter att gå tidigt där är att arbeta ihop ett visst pensionsbelopp, något som är omöjligt för de med lägre inkomster. Men det kan även handla om landets arbetsmarknad och positiva normer kring arbete för äldre på Island, menar hon.

Norge påminner om Island, förklarar hon. Pensionsåldern är också 67 år. Kanske kommer Sverige att röra sig mot lika många äldre i sysselsättning som Norge och Island när riktåldern är på plats, tror hon.

Hon framhåller att 2023 års höjning av garantipensionsåldern, från 65 till 66 år, inte har hunnit påverka de svenska siffrorna, eftersom OECD:s jämförelse är från 2022.

När det gäller höjningen av LAS-åldern från 2020 är det ännu svårt att veta hur mycket det har påverkat siffrorna. Stefanie König och hennes kolleger kunde konstatera i en nyligen utgiven ISF-rapport att effekten på pensionsåldern var liten, men att det samtidigt inte gick att skatta en exakt effekt, bland annat på grund av pandemin.

/ Rickard Jakbo