Alectas premierabatter stökar ännu en gång till det för företag som vill se till att ge tiotaggare rätt premie. Och vad som är "rätt" premie råder det olika meningar om. Detta eftersom yngre anställda med ITP 1 och äldre med ITP 2 och företaget kan ha olika åsikter om vad som är just "rätt premie".
Det här blir särskilt tydligt när Alecta bestämmer sig för att rabattera premierna för den förmånsbestämda ITP 2, vilket numera är regel, snarare än undantag. För 2023 var rabatten 40 procent och för 2024 utlovar man 30 procents rabatt.
Men då talar vi om genomsnittssiffror. För ITP 2-försäkrade som har kvar försäkringen i Alecta eller i PRI systemet, betyder det att de allra äldsta kommer att få "nollade" premier under 2024. Det här kan leda till att tiotaggare kan komma att ställas emot andra grupper av anställda om företaget försöker skapa rättvisa, beroende på om företaget arbetar med frilagd Alectapremie eller om de bytt till premietrappa.
Staffan Ström, Pensionsekonom på Alecta som turnerat runt och berättat om effekter av Alectas rabatter har årets besked inneburit mindre turbulens och frågor än förra året då rabatterna var högre.
- Det har varit färre frågor än i fjol. Men de företag som har kvar systemet med frilagda premier har svårt att ändra i de avtal som de har med sina anställda. Tiotaggare som fyllt 55, eller 60 år, kommer i många fall att ha nollade premier i Alecta 2024. Det innebär att försäkringarna är slutbetalda och tiotaggare som skuggar den premien får då noll i premie till sina tiotaggarlösningar. Försöker man då från företagets sida att hålla sig väl med dem genom att ge dem extrapremier via tilläggsförsäkringar riskerar man att mötas av besvikna yngre anställda i ITP 1, som då kan vilja få ytterligare premier avsatta, säger Staffan Ström till Pensionsnyheterna.
Skapar man då premietrappor kommer de som får mer premier att sätta av till pensionen efter bytet föredrar de då det alternativet. De som skulle få lägre premier, typ tiotaggare som fyllt 60 år, skulle förstås tacka nej i större utsträckning, alltså en klassisk moturvalsrisk.
Glöm inte heller att företagen som sitter i mitten inte vill dra på sig högre pensionskostnader än nödvändigt.
Staffan Ström påpekar vidare att den här situationen gör att man i många företag låter saken bero och alltså behåller systemet med frilagd premie. För att ändra i det krävs ju att man ändrar i de anställdas pensionsavtal vilket betyder att man måste skapa ett nytt som den anställde kan acceptera, något som gör att lösningen totalt sett kan bli dyrare för företaget.
Michael Enberg, Affärsspecialist på Skandia Liv tycker sig dock se att företagen nu börjar inse att Alectas rabatter inte är någon tillfällig "fluga" utan något som man måste förhålla sig till. Det gör att han fått flera propåer från företagen med förslag om hur de kan byta ut systemet med frilagd premie och skapa trappor.
- Jag tycker mig se att intresset vaknat bara under de senaste veckorna. Men det här är ingenting som vi som försäkringsbolag kan konstruera i detalj åt kundföretagen, även om vi har olika modeller för hur man kan få det att fungera. Men det är något som företagen själva måste ta ställning till, eftersom situationen inte är likadan på alla företag. Men jag tycker mig se att fler företag än tidigare nu är intresserade av att lösa frågan nu än det varit tidigare, säger han.
-
Rabatterna har alltså kommit för att stanna och Alecta med en konsolidering på 178 procent har gott om pengar för att fortsätta att rabattera med.
Lite är det dock av en illusion. Alecta har ju i praktiken haft reala utfästelser i ITP 2. De är dock inte garanterade utan man höjer eller värdesäkrar efter beslut varje år om det finns tillräckligt med kapital för uppräkningar i takt med prisökningarna.
- Om vi skulle betrakta skulden som en real skuld hade konsolideringen varit nere på 118 procent, har vår aktuarie räknat fram och det skiljer därmed 60 procentenheter mellan ett real och en nominell förpliktelse på skuldsidan, säger han.
Till saken hör dock att Alecta sällan har misslyckats med att värdesäkra och alltså hålla pensionärer och fribrevshavare skadeslösa för prisökningar. Men det har historiskt funnits sådana situationer.
- Jag tror att det var 2008 då vi hade deflation och att det då skulle ha inneburit att pensionerna borde ha sänkts. Nu gjorde man inte det utan avvaktade till året efter och då inte gav full inflationskompensation utan drog av någon procentenhet, när det året efter fanns inflation att kompensera för, säger Staffan Ström.
Så dilemmat med tiotaggarlösningar och frilagda premier kommer att finnas kvar tills den sista tiotaggaren checkat ut.
I större företag har man endera inte erbjudit tiotaggarlösningar eller har gått över till premietrappor. Där har man alltså hanterat de problem vi nu ser och ofta för många år sedan.
De som framför allt har kvar systemet är mindre företag där man kan ha en handfull äldre medarbetare som fortfarande har modellen med kopplingen till frilagd premie. Då är det vanligare att man tycker att det är enklare att hantera dessa fall med olika typer av kompensation via tilläggsförsäkringar för dem som löper risken att få nollpremier till sina tiotaggarlösningar.
- Även om det i mindre företag kan vara få medarbetare som drabbas ska man ha i minnet att det finns väldigt många mindre företag som har systemet kvar vilket gör att det berör många personer som skulle kunna bli besvikna om de inte skulle kompenseras för att Alecta inför rabatter, säger Michael Enberg.