"Utfallet spelar stor roll för Riksbankens räntebesked den 23 november. Inflationsbeskedet på 4,2 procent, vilket är lägre än vad vi förväntat oss. Vi ser allmänt en nedgående trend av inflationen i Sverige och i andra delar av världen, vilket avspeglar sig i dessa siffror. Senaste tidens prisnedgång har att göra med en kraftig sänkning av energipriserna och att pandemieffekter som de höga produktionskostnaderna och transportkostnaderna nu minskat", säger SPP:s sparekonom Shoka Åhrmani ett påpassligt utskickat pressmeddelande från bolaget i morse .
10 000-kronorsfrågan (den borde indexeras
) blir förstås om Riksbanken kommer att höja räntorna vid sitt kommande möte om nio dagar.
"Riksbanken kommer sannolikt höja räntan på grund av den svaga svenska kronan, men borde vänta med fler höjningar och se effekten av tidigare höjningar. Den svaga kronan kan leda till högre importerad inflation, vilket utöver inflationen är en viktig faktor i Riksbankens beslutsunderlag. Riksbanken behöver också ta hänsyn till den svaga konjunkturen och risken för en avvikande arbetsmarknad i sin strävan att närma sig inflationsmålet på 2 procent, vilket talar emot fortsatta höjningar. Marknaden ser lite mer än 50 procents sannolikhet för en räntehöjning, säger Shoka Åhrman.
Samlade gissningar från Infront ger vid handen att Nordea, Handelsbanken och Swedbank tror på en räntehöjning med 25 punkter, medan SEB lutar åt oförändrat.