Det överskott på i dagsläget 295 miljarder kr i överskott i Pensionssystemet ses gärna som manna från himlen för politiker som av olika skäl vill höja pensionerna.
Innan pengarna delas ut och förses med adresslappar till mottagarna bör man ha i minnet att delar av överskottet uppstått för att inkomstpensionerna räknats upp långsammare än vad som hade blivit fallet om vi inte haft ett så högt flyktingmottagande som vi hade under mitten av 2010 talet med en peak under 2015.
Det stora antalet flyktingar som då kom till Sverige bidrog till att Pensionssystemet stärktes efter bara några år.
"Vi att när fler kommer i arbete så växer lönesumman. Det leder i sin tur att pensionssystemet blir finansiellt starkare, vilket minskar risken att vi behöver använda den så kallade balanseringen eller bromsen i systemet. Det är också en effekt vi kommer att se redan på kort sikt, förklarade Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren i en rapport från myndigheten som kom ut 2016.
Baksidan av myntet har med genomsnittsinkomsten att göra. Då invandrare i genomsnitt har lägre löner än inrikes födda när de får jobb, så påverkas genomsnittsinkomstens utveckling negativt.
Eftersom genomsnittsinkomstens utveckling används för att räkna om inkomstpensioner och inkomstpensionskonton kommer även pensionernas utvecklingstakt påverkas negativt. Det betyder att inkomstpensionernas utveckling har blivit lägre än vad den annars skulle ha blivit och (utdelningsbara?) överskott byggts upp.
De här effekterna berör inte garantipensioner, äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg. Detta eftersom dessa statsfinansierade förmåner styrs av utvecklingen av prisbasbeloppen (inflationen) och inte utvecklingen av snittinkomsterna.
Till saken hör även att ju fler människor som kommer in i systemet med lägre inkomster och färre bosättningsår i Sverige kommer att öka trycket på de statliga stödsystemen. Detta eftersom fler kommer att ha rätt till dem och att dessa då fångas upp av staten.
Så uppmaningen till den nya Pensionsgruppen blir att vara noggranna med att analysera hur överskotten i Inkomstpensionssystemet uppkommit, innan man börjar dela ut dem.
För även om Inkomstpensionssystemet i princip ska vara autonomt i förhållande till statsbudgeten, så finns det situationer där staten blir sittande med Svartepetter om man inte har alla komponenter med i beräkningarna och trampar på gasen.
Fotnot: Ur Pensionsmyndighetens rapport: Asylinvandring stärker pensionssystemet men ger lägre pensionsökningar, 2016.