Sveriges statsskuld är nu under 1 000 miljarder kronor, vilket den inte har varit sedan början av 1990-talet. Som andel av BNP är statsskulden nu nere på 22 procent av BNP och kommer att sjunka ytterligare de närmaste åren om regeringen fortsätter med sina försiktiga budgetplaner.
Statens bruttoskuld uppgick vid utgången av oktober till 988 miljarder, enligt Riksgälden. Statens lånebehov är små efter ett överskott i budgetsaldot för 2022 på 164 miljarder och ett överskott i budgetsaldot för senaste 12-månadersperioden på 49 miljarder. Med en stram budget för 2024 med endast 40 miljarder i ökade budgetsatsningar ser det ut att bli överskott i budgetsaldot även för 2024.
Den svenska statsskulden var som högst i mitten av 1990-talet då den motsvarade 70 procent av BNP. Sedan har statsskulden fallit successivt och utgör nu bara 22 procent av BNP, vilket är bland de lägsta i Europa. Samtidigt bedöms svensk ekonomi ha en av Europas lägsta tillväxttakt både under 2023 och 2024. Det finns ett mycket stort reformutrymme i statsbudgeten som skulle kunna användas till investeringar för att öka den svenska tillväxten, men det tycks inte regeringen vara intresserad av.
/Ola Hellblom