3 nov 2023 13:19

Ny restriktionslag ska öka förtroendet för offentlig sektor

Hur ska man hantera de intressekonflikter som uppstår när politiker eller högt uppsatta tjänstemän går över till jobb i privat sektor och tar med sig sina kunskaper och nätverk?

2018 kom den så kallade restriktionslagen som ska hantera sådana intressekonflikter. Men den lagen omfattar bara statsråds- och statssekreterares övergångar. Från den 1 januari 2025 ska lagen även omfatta myndighetschefer, chefstjänstemän, försvarsmakten och överdirektörer.

Nuvarande restriktionslag medför en anmälningsplikt för statsråd och statssekreterare till Karensnämnden. Detta om personerna själva anser att det finns en risk för intressekonflikter vid övergång till privat sektor eller andra chefsjobb inom kommun och region.

Karensnämnden bedömer om övergången medför risk och om så är fallet kan personen meddelas karens eller ämnesrestriktioner i upp till ett år.

Den utredning som fick i uppdrag att utvärdera restriktionslagen skulle ta ställning till om fler skulle omfattas av lagen, om restriktionstiden skulle förlängas och om det borde införas sanktionsmöjligheter.

Utredningen, ledd av tidigare justitierådet Karin Almgren, landade i att det varken ska införas sanktionsmöjligheter eller att restriktionstiden ska förlängas. Däremot föreslår utredningen att personkretsen som omfattas av lagen ska utökas med bland andra myndighetschefer.

Utredningen har kartlagt hur omfattande övergångar är mellan offentlig sektor till det privata respektive kommun/region. Under perioden 2017-2021 var det 32 523 sådana övergångar. 40 procent av dessa övergångar var till privat sektor och 40 procent till annan statlig verksamhet.

Skillnaderna mellan myndigheterna är stor. Finansinspektionen är föga överraskande den myndigheten där flest övergångar sker till privat sektor, 72 procent. Det kan jämföras med EBM där bara 13 procent av alla övergångar skedde till privat sektor.

Fram till maj i år hade Karensnämnden prövat 59 ärenden, varav tio gick till beslut om restriktioner.

När den nya lagen träder i kraft 2025 kommer det att bli betydligt fler ärenden eftersom betydligt fler chefspersoner kommer att omfattas. Lagförslagen har nu skickats ut på remiss och en proposition kan förväntas under vårriksdagen.

/ Ola Hellblom