Fattigpensionärer? Vilka är det och hur många är de? Det har Pensionsmyndigheten försökt ta reda på för att se hur Sverige ligger till i jämförelse med andra länder. Och hur ser det då ut?
Ganska bra, visar det sig enligt en ny rapport från myndigheten.
Andelen äldre i Sverige som lever i fattigdom är bland de lägsta i EU om man använder måttet "allvarlig materiell och social fattigdom". Det innebär att inte ha råd med en viss levnadsstandard och visar den andel av befolkningen som löper risk att leva i allvarlig fattigdom.
Här mäter på 13 punkter som "fattiga" inte har råd med, alltså en sorts mått på hur mycket olika personer har råd med.
Det kan till exempel handla om att ha råd att köpa nya kläder eller möbler när de gamla blivit utslitna. Det kan även handla om att ha råd med bil, en utlandsresa, möjlighet att delta i fritidsaktiviteter eller att man saknar kontantmarginal, alltså att pengarna är helt slut varje månad.
Det sistnämnda visar sig vara det vanligaste. Det är något som 14 procent av alla personer över 16 år i befolkningen visar sig ha problem med.
Andelen allvarligt fattiga i Sverige, de som inte klarar majoriteten av de tretton kriterierna på fattigdom, är lägst bland dem som är 65 år och äldre och uppgick till 1 procent både för kvinnor och män 2022.
Pensionärerna ligger alltså bättre till än resten av befolkningen, enligt rapporten.
Motsvarande andel fattiga i hela befolkningen var i genomsnitt 2,3 procent. Sverige är ett av de länder som har lägst andel allvarligt fattiga äldre i EU vars genomsnitt var 6,7 procent 2022.
"Den låga andelen i Sverige förklaras troligen av ett relativt väl utbyggt ekonomiskt skyddsnät för äldre", skriver Pensionsmyndigheten.
Andelen fattiga bland de utrikesfödda i åldrarna 65 år och äldre uppgick till 7,7 procent i Sverige 2022.
"I jämförelse med de europeiska länder som ingår i vår studie är andelen fattiga äldre i Sverige låg, både bland inrikes födda och utrikesfödda. Däremot har Sverige den största skillnaden i andel mellan dessa två grupper, i Sverige är andelen fattiga i gruppen äldre utrikesfödda 6,4 gånger högre än bland andelen fattiga i gruppen äldre inrikes födda, säger Inger Johannisson", analytiker på Pensionsmyndigheten.
Nu är det inte helt enkelt att definiera vad som ska karaktäriseras som fattigdom och det finns många sätt att mäta det på. Olika människor har också egna definitioner på vad de själva anser vara att leva i fattigdom. Det gör det svårt att kommunicera om mått på fattigdom.
EU-länderna är sedan länge eniga om att fattigdom handlar om avsaknad av resurser som medför att individen inte har den levnadsnivå som "anses vara allmänt accepterad i samhället". Fattigdom har många dimensioner och det finns idag inte ett mått som klarar att fånga upp och mäta samtliga aspekter på fattigdom. Därför redovisas ofta resultaten från flera fattigdomsmått med olika inriktningar.
"Fördelen med att tillämpa flera olika mått för att spegla fattigdom är att det ger en mer nyanserad bild av människors livssituation. Nackdelen är att det ofta är svårt att kommunicera resultaten, särskilt om de ser ut att ge olika resultat. Vår senaste rapport beskriver hur måttet allvarlig materiell och social fattigdom är utformat. Vi visar statistik över fattigdom i Sverige som helhet och för olika åldersgrupper i befolkningen. Vi jämför också resultaten med andra europeiska länder där det är möjligt", säger Inger Johannisson.
Men hur ser det då ut för Sverige i "resultatlistan" över fattigdom i EU? Rätt bra faktiskt om man använder sig av det mått som Pensionsmyndigheten använt i rapporten. Där ligger Sverige näst sist i EU. Bara lilla Luxemburg har färre fattiga i befolkningen.
Övriga EU-länder ligger sämre till och i topp ligger Rumänien, Bulgarien, Grekland och Lettland. Där är det omkring 25 procent i befolkningen som kan definieras som fattiga med det använda måttet. Och generellt gäller att det nästan undantagslöst handlar om att kvinnor är fattigare än män.
Fotnot:
Måttet består av 13 utvalda poster och används för att visa andelen i befolkningen som upplever en påtvingad brist på nödvändiga och önskvärda varor, tjänster och sociala aktiviteter i en sådan utsträckning att de inte kan leva ett bra liv. Den som saknar minst sju av posterna anses leva i allvarlig materiell och social fattigdom. De individer som saknar minst fem av posterna anses däremot leva i materiell och social fattigdom, alltså i en lägre grad av fattigdom.