Det ska sägas direkt. Det är vällovligt att Folksam och Håkan Svärdman nu tar ställning för att göra förändringar i Pensionssystemet och han förtjänar en guldstjärna för att han tar upp problemet med det principvidriga inkomstpensionstillägget och säger sig ha hittat metoder för att ta bort det.
Dessutom vill han i dagens rapport plocka bort äldreförsörjningsstödet och ändra i bostadsbidragen och förenkla systemets krångligaste delar och vill värna systemets principer.
Men premissen för det förslag som presenteras idag och som ska diskuteras vidare i Almedalen, är att 60 procent av slutlönen i allmän pension är ett axiom. Detta eftersom man ser det som ett löfte från politiken.
Då glömmer man att räkna in tjänstepensionerna som i premier idag ofta innebär större totala inbetalningar än de som sker till den allmänna pensionen.
Så samtidigt som avtalsparterna har förhandlat fram kraftiga höjningar av tjänstepensionerna (för att man uppfattat den allmänna pensionen som otillräcklig) så ska även den allmänna pensionen höjas.
Det här kommer att leda till att de totala pensionsnivåerna blir långt högre än de 60 procenten och Folksam har räknat fram att de på sikt kommer att ge. Siffran 73 procent av slutlönen i pension, konstaterar man i rapporten, med viss besvikelse.
Det är visserligen en minskning från 86 procent, men frågan som bör ställas är vad som är en rimlig kompensationsgrad? Hur mycket har svenskarna som grupp lust att betala för tvångssparandet till allmän- och tjänstepension?
Det påverkar ju löne- och konsumtionsutrymmet under de aktiva åren och är det en rimlig resursallokering över livet? Såväl pensionsavgifter till det allmänna systemet och tjänstpensionspremierna måste ju tas ur löneutrymmet.
Folksams jämförelser görs dessutom före skatt och då tas ingen hänsyn till att äldre i flera avseenden har lägre skatt i och med det särskilda grundavdraget som alla får rätt till under det år de fyller 67 år.
Premissen bygger alltså på att det ska finnas en särskild skattkista med en i praktiken förmånsbestämd statlig pension som alla ska ha rätt till.
Om det senare tillkommer mer pengar från andra källor, tänk tjänstepension, så är det bara för att skapa guldkant på tillvaron.
Alecta har i flera rapporter visat att om alla inkomster räknas in så är pensionärer inte en särskilt missgynnad grupp och många har kompensationsgrader på 80 procent eller mer om alla inkomster beaktas.
På sikt kommer detta bli än mer accentuerat eftersom det allmänna pensionssystemet bygger upp överskott, för närvarande 1 300 miljarder kr, vilket är en följd av att systemet mognar i takt med att allt fler kommer att ha varit med i systemet under fler år. Det gör att de yngre kan påräkna högre pensioner för att förräntningen i systemet pågår under flera år.
Att politikerna ser den här guldtunnan med gratispengar och gärna vill dela ut dem till potentiella väljare, är helt rimligt.
Att fortsätta att bygga överskott utan att införa någon form av gas eller överskottsutdelning blir i längden orimligt och skapar generationsorättvisor.
Eftersom nästan alla som betalar skatt är med och finansierar bidragsdelarna över skattsedeln bör man fundera över vad som är en rimlig pensionsnivå efter skatt. Ett för högt tvångssparande under aktivtiden gör att många grupper, inte minst ensamstående kvinnor med barn, får avstå för mycket av inkomsterna vilket leder till att de i många fall har sämre ekonomi än pensionärerna.
Så någonstans när vi tittar på alla behov som ska tillfredsställas måste frågan ställas: Har pensionärer i allmänhet för låga pensioner och hur ska i så fall "för låga" tydligt definieras.
Håkan Svärdman och Folksam ska dock ha en klapp på axeln för att han tar upp frågorna och vill värna principerna i det befintliga systemet och städa i bidragssystemen. Men att göra pensionsnivåerna allt för generösa riskerar att vi aldrig kommer att komma i fatt livslängdsökningen.
Det kommer att leda till att de 60 procent av slutlönen i allmän pension kommer att förbli en hägring. Däremot kan den totala kompensationsgraden bli både 80 eller 90 procent av slutlönen eller mer om alla inkomster räknas in.
Det bör man ha i minnet när pensionsnivåerna diskuteras. Man bör även ha ett bra svar till de ensamstående kvinnorna med barn som har det svårt att få pengarna att räcka till.