15 jun 2023 13:46

Skandia – tidig pension kostar tusenlappar

Skandia presenterar idag en ny rapport betitlad "Pensionsåldersdilemmat 2023" och lägger där fokus på 60-talisterna.

De äldsta i gruppen fyller eller har fyllt 61 år under 2023 och har därmed kort tid att påverka utfallet av sin pension genom att utöka sitt sparande. Beräkningarna visar dock tydligt att jobba längre, även på deltid, snarare än att spara mer är den mest effektiva metoden att förbättra pensionen.

Det är nu inte någon rocket science och Pensionsmyndigheten har ju tydligt visat i flera rapporter att ett längre arbetsliv är det snabbaste och mest effektiva sättet att höja pensionsnivån. Det är dock välkommet att Skandia nu visar tydligt på den vägen.

Pensionsbranschen har annars mest marknadsfört ett ökat sparande som den bästa metoden, men i och med livslängdsökningen blir det omöjligt att inte tala om längre arbetsliv.

I rapporten visar Skandia att beslut att gå i pension innan sin riktålder riskerar att bli en kostsam historia med 14–15 procent lägre pension. Bolaget nämner förstås även att pensionen kan förbättras med ett ökat sparande, men det ger bara mindre effekter på marginalen.

För att pensionsnivåerna också ska anpassas till utvecklingen har så kallade riktåldrar för pension införts. Riktåldern ska fånga den förväntade ökningen av medellivslängd för varje generation och tanken med de nya åldrarna för pension är att stegvis höja pensionsåldern i Sverige. Riktåldern beslutas regelbundet av riksdagen och fram till år 2029 kommer den att vara 67 år för 60-talisterna.

– 67 år är två år längre än den ålder som många fortfarande relaterar till som pensionsåldern. Normen om pension är fortfarande starkt kopplad till 65 års ålder. Genom att öka kunskapen om hur stor betydelse valet av pensionsålder har för pensionens storlek möjliggör vi för fler att planera för sin pension på bästa sätt, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

En ny undersökning, genomförd av Novus på uppdrag av Skandia, visar att 45 procent av svenskarna vill gå i pension mellan 65 år och 67 år. Enbart 31 procent kan tänka sig att arbeta längre men faktum är att några år extra på arbetsmarknaden kan ha stor effekt på ens framtida pension.

Många 60-talister behöver planera för 67 år som pensionsålder och rapporten tydliggör med exempel pensionseffekten för den enskilde om man väljer att sluta arbeta två år innan riktåldern, att gå i pension vid riktåldern eller att arbeta två år extra.

– Våra beräkningar visar att valet att gå i pension tidigt är en kostsam historia samtidigt som den som jobbar längre, även på deltid, har stora pensionspengar att tjäna, fortsätter Mattias Munter.

De 60-talister som har längst till pensionen har mest att tjäna på att arbeta två år extra på deltid. Det ger hela 17 procent eller motsvarande 6 700 kronor per månad för en anställd i den privata sektorn och några hundralappar mer för en anställd i den offentliga sektorn.

Om samma 60-talist istället lämnar arbetslivet vid 65 års ålder, två år innan riktåldern, innebär det att pensionen blir 4 400 kr lägre per månad.

Sparandet då? Jo, en person född 1962 som startar ett sparande och i dyrtiderna har råd att pytsa in 1 550 kr i månaden fram till 67 års ålder med start 2023 (där halva året snart är passerat) kan med den köpkraftsindragningen förbättra pensionen med 1,9 procent, vilket motsvarar 600 kr per månad.

– Med rapporten vill vi ge en bredare förståelse för de ekonomiska konsekvenserna av olika pensionsval. Genom att betona vikten av att göra aktiva val för sin tjänstepension och ta ansvar för det egna sparandet, kan vi alla bidra till tryggare och bättre pensioner för fler, säger Mattias Munter, numera både kommunikationschef och pensionsekonom på Skandia.