Hushållens marginaler pressas av högre kostnader och lägre reallöner. Tillväxttakterna för tillgångar på bankkonto och lån var låga. Insättningar på bankkonto var negativa för andra kvartalet i rad, något som inte tidigare noterats i Finansräkenskaperna.
Det skriver SCB i dag, något som pekar mot att svångremmen dras åt i de svenska hushållen.
Hushållens likvida sparande blev 45 miljarder kronor för det första kvartalet 2023. Det är 23 miljarder högre än motsvarande kvartal föregående år. Det lyftes av att det första elstödet på 17 miljarder kronor kom in på hushållens bankkonton. Den höga inflationen, som skapat låga reallöner och höga räntor, har pressat ned både hushållens lånevilja och deras tillgångar på bankkonton.
Årstillväxttakterna för lån och tillgångar på bankkonto för första kvartalet 2023 var anmärkningsvärt låga, 2,5 respektive 3,9 procent. Tillväxttakten i lån var den lägsta för tidsserien och för att hitta en lägre tillväxttakt för tillgångar på bankkonton, får vi gå tillbaka till början av 2010, skriver SCB.
Under kvartalet nettoköpte hushållen börsnoterade aktier för 7 miljarder kronor och fondandelar till ett värde av 16 miljarder kronor.
Bankinlåningen var negativ för andra kvartalet i följd och uppgick till -11 miljarder kronor, vilket är 67 miljarder kronor lägre än under samma period föregående år.
Vid utgången av kvartalet uppgick hushållens totala lån till 5 214 miljarder kronor, vilket innebar en årlig tillväxttakt på 2,5 procent.
Hushållens nettoupplåning under kvartalet uppgick till 7 miljarder kronor. Det är 62 miljarder kronor lägre än under samma period föregående år.
Hushållens finansiella sparande, som till skillnad från det likvida sparandet inkluderar pensioner och skatteperiodiseringar, var 167 miljarder kronor.