31 maj 2023 15:20

Förhöjda grundavdraget har gjort det mindre lönsamt att jobba efter 65

Riksrevisionen har granskat hur politikernas olika skatteändringar har påverkat arbetsutbudet och även kollat hur utfallet blivit när skatteändringarna väl genomförts. Riksrevisionen menar att regeringen emellanåt skönmålar effekterna av den förda politiken på skatteområdet.

Rent allmänt anser riksrevisionen att det vore bra om man inte bara från regeringens sida beskrev hur bra det skulle bli enligt de antaganden man gör på förhand, utan även redovisar hur det faktiskt blev.

Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att följa upp och då inte bara redovisar vad som blev bra (vanligt) utan även i de fall där effekterna blivit mindre än beräknat.

Granskningen handlar framför allt om de reformer som gjorts på skatteområdet när det gäller grundavdraget och jobbskatteavdragen under åren och om man fått valuta för pengarna.

Ett område som man tittat närmare på rör grundavdraget för äldre, här definierat för personer över 65 år. Där har skatterna (av olika regeringar) sammantaget sänkts med 40 miljarder kr sedan 2011. Här kommer Riksrevisionen fram till att för vissa grupper har det varit kontraproduktivt med skattesänkningarna. Åtminstone om syftet varit att öka arbetsutbudet och att fler ska förlänga sina arbetsliv och inte lämna arbetsmarknaden för tidigt.

"Granskningen visar att skattesänkningen har gjort det mindre lönsamt att arbeta ett år till efter 65 jämfört med att gå i pension, särskilt för medel- och höginkomsttagare. Detta kan ha haft en negativ effekt på sysselsättningen. Det har dock till viss del motverkats av att åldersgränsen för att få det förhöjda grundavdraget har höjts från 65 till 66 år. Det är okänt hur mycket dessa regeländringar påverkar sysselsättningen och antalet arbetade timmar. Granskningen visar att regeringen saknar relevanta modeller för att analysera de äldres arbetsutbud", skriver Riksrevisionen, som efterlyser bättre konsekvensanalyser.

"Granskningen visar att det finns brister i regeringens konsekvensanalyser av skatteförslagens förväntade effekter på sysselsättningen, antalet arbetade timmar och inkomstfördelningen. Förslag som innebär höjda marginalskatter för höginkomsttagare har inte analyserats tillräckligt. Det har inte heller förslagen till förstärkningar av det förhöjda grundavdraget", påpekar man och tycker att regeringen och framtida regeringar borde redovisa effekter på sysselsättning och antal arbetade timmar. Detta oavsett i vilken riktning effekterna pekar.

Eftersom det rör sig om effekter på människors beteenden, alltså om de jobbar mer eller mindre efter genomförda skatteförändringar kan det vara svårt att slå fast exakt vad som skapat effekterna. I de fallen kan man låta sig nöja kvantitativa beräkningar av effekterna menar Riksrevisionen.

Riksrevisionen tycker också att man borde standardisera redovisningen av skatteförslagens fördelningseffekter genom att visa effekterna på ekonomisk standard i olika inkomstgrupper för hela befolkningen. Detta för att man ska få ett hum om hur reformerna kommer att slå. D

Dessutom tycker Riksrevisionen att regeringen i framtiden borde utveckla en modell för äldres arbetsutbud och sluta att lämna en förskönad bild av verkligheten.

Hela rapporten ”Förändrade inkomstskatteregler 2011-2023 – en bristfällig redovisning till riksdagen” (RiR 2023:10) kan laddas ned från