29 maj 2023 16:02

Utredning tillsätts för att inte trampa parterna på tårna med ny lagstiftning

Sveriges system med starka avtalsparter och kollektivavtal kan komma att utmanas igen. Detta som en följd av det nya EU-direktivet om likalön ska införas i svensk rätt.

Det här är något som avtalsparterna i allmänhet inte vill vara med om. Genom att trampa in på det som parterna av hävd menar är deras domän kan det bli problem. Varken den svenska staten eller parterna tycker att lagstiftaren ska klampa in på deras områden med lagstiftning när det gäller lönebildningsfrågor.

Den 25 maj beslutade regeringen att en särskild utredare ska ta ställning till hur EU-direktivet om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete genom insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer ska genomföras i svensk rätt.

EU-direktivet antogs den 10 maj och syftet är att bekämpa den lönediskriminering som finns på arbetsmarknaden och minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.

I direktivet fastställs minimikrav för att stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete (likalöneprincipen). Det handlar bland annat om att få information från arbetsgivare om löneskillnader mellan kvinnliga och manliga arbetstagare, att säkerställa att arbetsgivarna har lönestrukturer som säkerställer lika lön för lika eller likvärdigt arbete samt att en arbetssökande ska ha rätt till insyn i lönesättningen, när det gäller exempelvis ingångslön.

EU-direktivet gäller både arbetsgivare i offentlig och privat sektor.
Någon utredare har ännu inte utsetts, men när det är klart ska hen bland annat:

"Analysera och bedöma svensk rätts förenlighet med direktivet, med utgångspunkt i den svenska arbetsmarknadsmodellen, arbetsmarknadens parters autonomi och diskrimineringslagens systematik ta ställning till och motivera vad som är nödvändigt för att direktivet ska genomföras i Sverige, och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag och förslag på andra åtgärder som är nödvändiga för att genomföra direktivet", skriver regeringen.

Uppdraget ska redovisas till jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg senast den 31 maj 2024, meddelar regeringen.