15 maj 2023 14:14

Pensionsmyndighetens chefaktuarie: Svårt med utjämnad återbäring vid engångspremie

Det är först när en sparare väljer att gå i pension som man skiftar sina PPM-pengar i fondförsäkring till Pensionsmyndighetens trad. Det får effekten att kapitalet som går till trad har sparats ihop under många år och som på ett bräde växlas över till trad.

- Det blir som en stor engångspremie och även om det kommer in mera premier om någon fortsätter att jobba, så handlar det om låga årliga premier. Försäkringsbolag som har kunder som sparar löpande i tradförsäkringar över livet får ju en utjämning över tid eftersom de premier de betalar ibland kommer in när konsolideringen är hög och ibland när den är låg, säger Erland Ekheden till Pensionsnyheterna.

Som vi berättade i fredags ligger konsolideringen i den traditionella försäkringen på styvt 94 procent i dagsläget. Det innebär att sparare som nu börjar ta ut pension och växlar till traditionell försäkring förlorar sex procent av sitt sparkapital vid bytet.

Snittbehållningen för dem som idag går i pension ligger omkring 400 000 kr vilket innebär att de luggas på knappt 24 000 kr vid bytet, om de väljer att göra det nu. Men snittkontobehållningen i Pensionsmyndighetens trad är 180 000 kr i dagsläget.

Till saken hör dock att det blir mer och mer pengar i systemet eftersom de nytillträdande har hunnit vara med i systemet under flera år och fått in nya premier som genererat avkastning.

Ska man vara petig så blir effekten att spararen som bytt till trad inte får någon avkastning fram till dess att konsolideringsnivån når 100. Så om avkastningen i försäkringsportföljen blir 10 procent för helåret 2023 så är det bara fyra procent som kommer spararna till del. Sex procentenheter går ju till att återställa konsolideringen.

Erland Ekheden har varit en förkämpe för att ändra i reglerna för Pensionsmyndighetens tradförsäkring och slopa systemet med utjämnad återbäring, men att det har tagit tid att få med alla på båten.

- I de stora förvalsbolagen har snart sagt alla andra gått över till avkastningsränta. Argumentet för det är att det blir en bättre likabehandling av kunderna och det skapar enkelhet och tydlighet, säger Erland Ekheden.

Rent praktiskt blir det också enklare. Generaldirektören behöver inte längre fatta beslut om återbäringsräntan löpande utan det blir en automatisk process där man påför avkastningsränta, negativ eller positiv vid varje månadsskifte.

Konsolideringen i myndighetens traditionella portfölj har under tidigare år varit genomgående positiv så man har kunnat tilldela återbäring. Men vändningen kom under 2022 då marknadsräntorna började stiga. Det fick effekten att värdet på obligationsportföljen minskade, vilket bidrog till att dra ned avkastningen.

- Till det kommer att durationen i portföljen varit ganska lång, 10–11 år vilket innebär att effekten blir ganska stor, säger Erland Ekheden.

För helåret 2022 var värdeutvecklingen rejält negativ och landade på -13,19 %. Men 2023 har inlett positivt, värdeutvecklingen för det första kvartalet 2023 var plus fyra procent. Effekten av det återtag man nu gör innebär att sex procent av tillgångarna räknas bort. Men för de äldsta, födda 1938, som bara varit med i premiepensionssystemet under några få år blir effekten i plånboken begränsad.

- De har ju bara 4/20-delar av sin pension från det nya pensionssystemet så där utgör premiepensionen typiskt några få hundralappar per månad, säger Erland Ekheden.