8 maj 2023 16:50

Äldre i staten får tjäna in pension upp till 69 års ålder

OFRs statliga medlemsförbund, OFR/S,P,O, har tillsammans med övriga centrala fackliga organisationer kommit överens med Arbetsgivarverket om förbättringar i tjänstepensionsavtalet för det statliga avtalsområdet, PA 16.

Ändringarna berör cirka 75 procent av alla statsanställda, det vill säga de som omfattas av Avdelning II i pensionsavtalet (födda 1987 eller tidigare). Förändringarna gäller från den 1 januari 2024. De yngre i staten som omfattas av premiebestämda Avdelning I (födda 1988 eller senare) har de nya och bättre villkoren sedan tidigare.

"Vi bedömer att det samlade värdet av de förbättringar i avtalet som nu genomförs är väsentligt mycket större än värdet av det avstås genom den nya överenskommelsen. En mycket viktig vinst är att medlemmarna inte har behövt betala för den högre pensionspremien med mera genom att löneökningsutrymmet har tagits i anspråk" skriver OFR.

Bakgrunden till förändringarna är dels förändringarna i det allmänna pensionssystemet som innebär krav på ett längre arbetsliv för en rimlig pensionsnivå, dels utvecklingen i andra sektorer av arbetsmarknaden där motsvarande pensionsavtal har förstärkts i olika omgångar.
Här handlar det nog främst om de förändringar som gjorts i det kommunala avtalet AKAP KR.

De båda viktigaste förbättringarna i Avdelning II, alltså de som har delar av pensionen förmånsbestämd, är för det första att pensionsavsättningen som andel av månadslönen höjs med 1,5 procent på hela lönen (0,5 procent för de som är födda 1965 eller tidigare) genom att en ny ålderspension ”flex” införs.

Den totala pensionspremien blir därmed 6 procent av av månadsinkomsten för de flesta som omfattas av Avdelning II. För de som är födda 1965 eller tidigare blir den totala premien 5 procent.

Den andra förändringen är att den övre åldersgränsen för när tjänstepension tjänas in, som idag är 65 år för de flesta i staten, höjs till 69 år för alla som omfattas av Avdelning II. Den nya flexpensionen kan - så långt pengarna räcker - användas för att gå ned i arbetstid under den sista tiden före pensioneringen eller användas som en förstärkning av ålderspensionen.

En särskild förhandlingsordning har tagits fram som ska ge den enskilde ett större inflytande när det gäller att för pensionsändamål minska arbetstiden i slutet av arbetslivet, alltså möjligheten att bli jobbonär. Det kommer dock även i fortsättningen vara arbetsgivaren som har det sista ordet i den frågan.

Som ett led i överenskommelsen upphör delpensionsavtalet att gälla från och med år 2024. För de som under 2024 fyller 58 år eller är äldre fortsätter delpensionsavtalet att gälla som hittills.

Skälet till att den fackliga sidan har accepterat att avveckla delpensionen är att allt färre beviljas delpension. När delpensionen ändå har beviljats har det skett från en allt senare tidpunkt, alltså under en kortare tidsperiod, och i en sjunkande andel av sysselsättningsgraden före delpensionen. Kort sagt blev nålsögat för litet för att man skulle kunna "sälja ut" den förmånen.

"Delpension är ingen rättighet och många myndigheter beviljar inga delpensioner. Värdet av delpensionen har därför under många år krympt samman. Bedömningen har då blivit att den höjda pensionspremie som nu blir verklighet ger ett mycket större värde till medlemmarna. Framför allt får alla del av detta värde, inte enbart de som beviljas delpension", skriver OFR i ett utkast till pressmeddelande som Pensionsnyheterna tagit del av.

Enligt övergångsbestämmelser till de nya reglerna gäller särskilda regler för alla som under 2024 fyller 58 år eller är äldre. De behåller de nuvarande villkoren i Avdelning II inklusive delpensionsavtalet, men får ta del av förbättringarna i övrigt. Det får man dock "betala för" genom att premien till den nya flexpensionen stannar på 0,5 procent av lönen.

Förmånsbestämd ålderspension påverkas inte av förändringarna, med det undantaget att den tidigaste uttagstidpunkten höjs till 63 år för den som är född 1966 eller senare. Medlemmar med rätt till lägre pensionsålder, med stöd av PA 16 eller övergångsregler från tidigare gällande pensionsavtal, behåller den rätten.

Det gäller till exempel för yrkesofficerare som väljer att jobba vidare efter 61 års ålder kan skjuta upp utbetalningen av tjänstepension och samtidigt tjäna in den nya pensionspremier för kompletterande ålderspension och flexpension. Det blir alltså 6 procent för dem som hänger kvar i försvarsmakten.

Förändringarna pekar mot att avtalsparterna nu på allvar verkar bejaka det faktum att många vill jobba längre och att pensionsåldern inte alltid måste vara 65 år för dem med förmånsbestämda pensioner. Det går från och med 2024 att jobba vidare och toppa upp den förmånsbestämda pensionen med en premiebestämd.