Inflationen är på väg ner men det går långsamt för kärninflationen när olika priskomponenter stafettväxlar och ledtiderna från produktionsled till konsument är osäkra.
Vårens finansoro visar baksidan av den snabba penningpolitiska åtstramningen.
Räntetoppen är nära men det dröjer till tidigast i höst innan centralbanker börjar sänka räntan med Fed först ut.
BNP i OECD-området växer svagt i år och återhämtningen 2024 blir måttlig. Hårt pressade hushåll, minskat bostadsbyggande och en relativt stram finanspolitik talar för att svensk ekonomi i år blir bland de tillväxtmässigt svagaste EU-länderna.
Inflationen väntas visa en tydligare nedgång efter sommaren. Riksbanken höjer en sista gång till 3,75 procent i juni och börjar sänka nästa vår.
Det ser SEB i sin spåkula när man blickat framåt i sin nya prognos.
"En stark utveckling i realekonomin har bidragit till att hålla inflationen hög men den har också underlättat för centralbankerna att snabbt höja räntorna utan att behöva oroa sig för stigande arbetslöshet och snabbt fallande tillväxt. Nu börjar dock tecknen på en inbromsning bli tydligare samtidigt som inflationen äntligen börjar ge med sig. Det förändrar spelplanen", säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson i en kommentar.
Och banken räknar också med att lågkonjunkturen kommer - men den blir mild.
USA och euroområdet går i år in i en mild recession, följt av en endast måttlig återhämtning 2024. BNP-tillväxten i OECD blir 0,9 respektive 1,4 procent, vilket är under trend för båda åren.
"Prognosen revideras upp ett par tiondelar i år jämfört med Nordic Outlook i januari efter fortsatt motståndskraft runt årsskiftet, skriver banken.
Även om det inte ännu märkts av någon "riktig" lågkonjunktur än, så är den på väg och bidrar till att dra upp arbetslösheten.
Framöver tar pressade realinkomster från den höga inflationen, stigande räntor och fallande bostadspriser ut sin rätt på hushållen. Lägre efterfrågan pressar upp arbetslösheten i höst och företag ställs inför både höga räntor och stramare kreditvillkor. Kinas återöppning av ekonomin ger dock en efterlängtad tillväxtuppväxling, vilket stärker en i övrigt svag global efterfrågan.
Global BNP väntas växa med 2,5 respektive 2,9 procent under 20232024, skriver SEB i prognosen idag.