2022 var inget bra år för pensionärerna. Visserligen höjdes pensionerna med 3,0 procent men inflationen var 8,7 procent så köpkraften för pensionärer minskade med 5,7 procent. Omvänt blev 2022 ett år som stärkte inkomstpensionens finansiella ställning, som aldrig varit så stark som nu.
De samlade tillgångarna var 11 733 miljarder och pensionsskulden var 10 388 miljarder, vilket ger ett överskott på 1 345 miljarder. Här bör påpekas att det gick bra för garantipensionerna som förutom höjningen i augusti 2022 från årsskiftet fick en uppräkning på 8,7 procent för att kompensera för penningvärdesförsämringen.
I pensionssystemets årsredovisning, kallad orange rapport som Pensionsmyndigheten släppte idag, framgår det att systemets finansiella ställning stärktes under 2022. Det så kallade balanstalet som mäter skillnaden mellan tillgångar och skulder i pensionssystemet var vid årsskiftet på 1,1295. Det är det hittills högsta balanstalet i inkomstpensionens historia sedan starten 1995.
Trots att värdet på AP-fondernas samlade tillgångar sjönk med 178 miljarder under 2022, så blev överskottet i inkomstpensionen 144 miljarder. Det gjorde att överskottet i pensionssystemet växte till 1 345 miljarder kronor vid årsskiftet. Att det blev överskott även 2022, beror på ökad sysselsättning som genererar högre arbetsgivaravgifter och högre avgiftstillgångar till framtida pensioner. Avgiftstillgångarna steg med 720 miljarder förra året medan pensionsskulden ökade med 403 miljarder.
"Vi kan se tillbaka på 2022 som ett år som var negativt för pensionärerna, men positivt för pensionssystemet", säger Kajsa Möller, vikarierande generaldirektör i sitt GD-ord.
Av årsredovisningen framgår att Pensionsmyndigheten betalade ut 348 miljarder i inkomst- och premiepension under 2022. Vidare gjordes utbetalningar på 14 miljarder i garantipension, 10 miljarder i bostadstillägg, 9 miljarder i änkepension och 1 miljard i äldreförsörjningsstöd. Men dessa fyra försörjningsstöd finansieras över statskassan.
/ Ola Hellblom