I slutet av mars uppgick den sammanlagda svenska räntebärande värdepappersskulden till 9 650 miljarder kronor, vilket är en ökning med 33 miljarder sedan februari.
Ökningen beror framförallt på att upplåningen i penningmarknadsinstrument har ökat under månaden, samtidigt som upplåningen i obligationer minskade.
I mars var det Sveriges riksbank som stod för den största ökningen av värdepappersskulden, där skulden ökade med totalt 36 miljarder kronor.
Även svenska staten (via Riksgäldskontoret) ökade sin skuld med totalt 11 miljarder kronor.
Både kommuner och icke-finansiella företag gick åt motsatt håll och minskade sin skuld med 11 respektive 10 miljarder kronor, skriver SCB.