Svensk Försäkring skriver i sitt remissvar på utredningen "En ny statistik över hushållens tillgångar och skulder" (SOU 2022:51), att det är för ingripande, äventyrar integriteten eftersom det är tänkt att lämna ut information på detaljnivå om hushållens tillgångar och skulder. Organisationen landar i att förslaget "inte kan genomföras".
"Svensk Försäkring anser att förslagen i betänkandet är svåra att förena med proportionalitetsprincipen som innebär att en myndighet inte får använda mer ingripande åtgärder än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet", skriver Svensk Försäkring och påpekar att den typen av uppgifter även skulle kunna vara intressanta att komma över för främmande makt.
Det är tvärtemot Pensionsmyndigheten, som nyligen avlämnade remissvar gillade idén och ville utöka förslagen med att samla in och bearbeta uppgifter om privat sparande och tjänstepensioner. Det är en "no go zone" för Svensk Försäkring.
Och inkludera inte pensionrättigheter i balansräkningen, varnar Svensk Försäkring. Det blir missvisande om man även inkluderar pensionsrättigheter och pensionstillgångar som inte kan jämföras med tillgångar på till exempel sparkonton.
"Det blir enligt Svensk Försäkrings uppfattning missvisande att inkludera upparbetade pensionsrätter för allmän pension, tjänstepension och privat pensionssparande som en tillgång i en sådan balansräkning. Pensionssparande kan inte jämföras med bankinlåning och andra mer likvida tillgångar, då pensionssparande till sin karaktär är långsiktigt och inlåst", skriver Svensk Försäkring.
Man påpekar vidare att livsvarigt pensionssparande är en inkomstförsäkring som är ett skydd för dem som slutat jobba och att de som har tjänstepensionsförsäkringar är många gånger inte ens medvetna om att de har rätt till tjänstepension.
Vidare anser Svensk Försäkring att insamlingen till det nya registret skulle bli dyrt för de finansiella företagen att samla in och bearbeta för att skicka det vidare till myndigheterna.
Så tummen ner från Svensk Försäkring, som säger sig normalt vara för insamling av uppgifter för statistikändamål men att utredningens förslag går för långt och att ändamålen här alltså inte helgar medlen.
Och får man inte stopp på förslagen på det här stadiet vill Svensk Försäkring att ikraftträdandet skjuts fram och bedömer att utredningens förslag med start 2024 blir alldeles för tajt och vill ge aktörerna ytterligare tre år för förberedelser, om det nu ska bli något av utredningens förslag.
"I betänkandet föreslås att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2024 och för årliga uppgifter tillämpas för första gången den 31 december 2024. Denna tidsplan är inte realistisk", skriver Svensk Försäkring.
Även Bankföreningen har i ett nyligen avlämnat remissvar gjort tummen ner för det nya detaljerade registret om svenskarnas tillgångar och skulder.