De flesta av SCB:s 13 konjunkturindikatorer pekar nu nedåt och slutsatsen är att svensk ekonomi rör sig mot en lågkonjunktur. Sveriges BNP ökade 2,6 procent under 2022, men beräknas sjunka med 1 procent i år. Främsta orsaker är enligt SCB:s konjunkturklocka detaljhandelns minskade försäljningsvolymer och byggsektorns hårda inbromsning.
Det är i linje med vad regeringen räknar med i vårändringsbudgeten och som förklarade den strama budget som presenterades i förra veckan.
SCB räknar även med att stål- och pappersindustrin får ett tufft 2023. Industrins samlade orderingång låg i februari 7,6 procent lägre än vid samma tid 2022. Svensk export har backat sedan mars 2022, trots en rejäl kronförsvagning under det senaste året. Sverige har nu den svagaste kronkursen sedan finanskrisen 2009.
Detaljhandelns försäljningsvolymer har minskat med 9,4 procent i årstakt. Det som sjunkit mest i år är sällanköpsvaror som möbler och inredning. Det är den höga inflationen och den snabba ränteuppgången som tynger hushållens konsumtionsutrymme. Snitträntan på bolån låg i februari på 2,8 procent, men för nya bolån var snitträntan på 4,1 procent.