I det läge som gäller idag är det inte svårt för AMF att skapa en nollgaranti, alltså pengarna tillbaka, för kunderna som väljer bolaget.
Nya pengar garanteras till 100 procent, snarare än 85 procent som gällt hittills. Frågan är bara vad som händer om räntorna, tvärt emot vad som gäller just nu, skulle sjunka kraftigt och gå mot nollan igen?
Ska man då gå in ändra tillbaka garantin och på så sätt få en del av den totala pensionen till ett nytt garantilöfte?
Sen hör det till saken att det här är en balansräkningsfråga. Som AMF själva skriver är det troliga scenariot att pengarna kommer att ge överskott utöver den garanterade bottenplattan. Och då behövs ju inte garantin.
AMF sitter med en stark balansräkning så att höja garantin kommer knappast att förtära bolagets förmåga att ta risk, som landet ligger nu.
Det har historiskt funnits tider när bolagen konkurrerat om garantinivåerna och då långt över den nollnivå, pengarna tillbaka, som man nu utlovar.
I SPP:s/Handelsbankens gamla tradbestånd finns till exempel "reliker" som upptäcks i samband med flyttar. Där kan de gamla försäkringarna kan ha grundräntor på allt mellan 0,5 procent upp till fem procent och då för olika delar av kapitalet beroende på när premierna betalats in.
Och i vinstutdelande bolag är det ägaren som får skjuta till pengar, för att se till att garantinivån uppfylls om avkastningen inte når upp till garantin. Det är något som kan göra det komplicerat för kunderna att förstå hur det fungerar.
I den tidigare nollräntemiljön har det ju varit ett trumfkort att ha en nominell garanti på fem procent om marknadsräntorna legat kring nollan. För dem som tyckt att det varit svårt att begripa tradförsäkringarna gör metoden med de varierande grundräntorna inte saken enklare.
Men visst, att höja garantierna är definitivt ett sätt för AMF att förbättra sin produkt i förhållande till konkurrenterna.