Den förenklade flytträtten har gjort att antalet flyttar ökat kraftigt. Det gör att annullationsrisken ökar och det är något som bolagen behöver ha koll på och ta höjd för. Det handlar då inte om att de tappar eller vinner, myndigheten violl ha koll på flödena in och ut.
Det finns olika sätt att beräkna annullationsrisken och ofta används en standardformel. Men den bör bara användas om affären stämmer med standardformeln. Om man avviker från standarden så behöver man justera antagandena med de förutsättningar man har och alltså justera.
Effekten av ett ändrat antagande för annullationer kan betyda att man behöver sätta av mer (eller mindre) kapital. För Nordnets del kan det innebära att det blir pengar som inte ger någon avkastning, vilket innebär att man inte tjänar lika mycket på affären om FI skruvar upp kapitalkravet. Det skulle kunna påverka aktiekursen och därmed aktieägarna. Större försäkringstekniska avsättningar innebär ju att man måste sätta av mer "dött" kapital för att täcka risker.
Skandia Liv drabbades 2020 av en varning och en sanktionsavgift på 35 miljoner kr till FI. Detta eftersom bolaget enligt FI inte hanterat annullationsriskerna på rätt sätt.
"Skandia Liv har under flera år inte beräknat sitt kapitalbehov och åtagande mot kunderna på ett realistiskt och korrekt sätt. Det har inneburit att skyddet för kunderna och bolagets solvenssituation inte har kunnat bedömas på ett rättvisande sätt", skrev FI i sitt beslut i april 2020.
I Skandia Livs fall innebar beslutet att man fick ta pengar ur konsolideringsfonden för att på så sätt stärka solvensen. För ett ömsesidigt bolag är det ingen dramatik, mer än att det på marginalen kan minska möjligheten till återbäring till kunderna.
Ur ett solvensperspektiv innebär det bara ett myggbett och solvensen i Skandia Liv var och är så god att det inte påverkar bolagets möjligheter att ta risk.