Idag presenterade Pensionsmyndigheten sin tredje rapport i serien "Vägval för pensionerna". Nu handlar det om tre åtgärder för att höja inkomstpensionen inom ramen för nuvarande pensionssystem.
Det handlar om att återställa pensionsavgiften till ursprungsnivån på 18,5 procent från nuvarande 17,21 procent, att dela ut överskott genom en gas i inkomstpensionen och att halvera den nuvarande förskottsräntan på 1,6 procent.
-De här tre ändringarna kan genomföras var för sig eller i kombination. Vi förordar det senare, även om Pensionsmyndigheten inte tar ställning till om eller vilka åtgärder som ska genomföras. Vi vill att våra rapporter och förslag ska användas som faktaunderlag för debatt, säger Erik Granseth, analytiker på Pensionsmyndigheten och en av tre författare till rapporten.
Pensionsmyndigheten har analyserat både korta och längre konsekvenser av de tre åtgärderna och konstaterar krasst att varje val har ett pris - det finns inga gratisluncher.
1. Pensionsavgiften höjs till 18,5 procent från nuvarande nivå på 17,21 procent genom att slopa den allmänna pensionsavgiften och dess skattereduktion på 7 procent.
Samtidigt sänks den allmänna löneavgiften från 11,62 till 3,33 procent. Det skulle höja inkomstindex med 6,7 procent. För arbetsgivare skulle dessa ändringar vara kostnadsmässigt neutrala, men statens skatteinkomster skulle minska. Det skulle även behovet av grundskydd göra.
2. Inför en gas i inkomstpensionen som matchar den nuvarande bromsen. Vid årsskiftet fanns ett överskott på 1 300 miljarder kronor mellan tillgångar och skulder i inkomstpensionen.
Förslaget är att behålla ett balanstal på 1,1, alltså 10 procents konsolidering, och dela ut resterande överskott löpande.
Det skulle enligt myndighetens aktuarie Erland Ekheden skapa en symmetri med bromsen, men det riskerar också att skapa orättvisor mellan generationer om överskottet är högt under en period för att sedan minska.
Om en tredjedel av överskottet delas ut skulle inkomstpensionen höjas med 5 procent 2030 och 2090 är höjningen hela 30 procent om nuvarande överskottsberäkningar faller in.
3. Halvera nuvarande förskottsränta från 1,6 till 0,8 procent. Nuvarande nivå på förskottsräntan infördes för att yngre pensionärer skulle få lite högre utbetalningar än de annars skulle få.
Om förskottsräntan halveras så skulle det ske en omfördelning så att yngre pensionärer får mindre och äldre pensionärer får högre månatliga utbetalningar. För nyblivna pensionärer skulle sänkningen bli 500-1 000 kr/månad.
- En sådan förändring är knappast politiskt möjlig, men om man samtidigt genomför de två övriga åtgärderna i denna rapport, så skulle den negativa konsekvensen av halverad förskottsränta kompenseras av överskottsutdelning och höjd pensionsavgift. Om beslutsfattare tycker att det är ett vägval som bör göras, så bör alltså alla tre åtgärder genomföras tillsammans, säger Erland Ekheden.
Pensionsmyndigheten har tidigare framfört stark kritik mot införandet av inkomstpensionstillägg och höjd garantipension, då det leder till att över hälften av svenska befolkningen får en pension som inte är kopplad till deras livsinkomst, vilket är den bärande principen i nuvarande pensionssystem.
Om målet är att höja inkomstpensionen är det därför bättre att göra förändringar i det nuvarande systemet, enligt Pensionsmyndigheten.
/ Ola Hellblom