24 feb 2023 13:57

Kommentar: Vem har mest pengar nu då?

När AP-fonderna 1-4 nu visat sina resultat för minusåret 2021 så blir det tydligt att spridningen mellan fondernas resultat är förhållandevis stort.

Tredje AP-fonden klarade sig bäst med en nedgång på "bara" minus 5,8 procent och ett resultat på minus 29,2 miljarder kr.

Sämst gick det för Fjärde AP-fonden som redovisade en avkastning på 11,9 procent, alltså dubbelt så mycket som AP 3. Och resultatet för AP 4 blev minus 62,5 miljarder.

För ett år sedan, när resultaten för de fyras gäng summerades, var det andra tongångar. Då var den genomsnittliga avkastningen för 2021 plus 19,3 procent och kapitalet hade vuxit med 285 miljarder kr. Det totala fondkapitalet uppgick till 1 937 miljarder kr.

Då, den 24 februari 2022, gick också alla fyra fonderna ut gemensamt som fyra musketörer, en för alla - alla för en med den här kommentaren:

"Vi startade 2001 med ett förvaltat kapital på 536 miljarder kronor som nu 2021 vuxit till 1 937 miljarder kronor. AP-fonderna levererar en långsiktig avkastning som över tid väsentligt överstiger inkomstindexets utveckling, vilket innebär att AP-fonderna starkt bidragit till pensionssystemets stabilitet. Sett i ett 10-årsperspektiv har avkastningen varit mycket hög, i genomsnitt 10,7 procent per år."

Men sen kom 2022 som visade sig vara minst sagt svårnavigerat. AP-fonderna har ju ända sedan 2009 befunnit sig i en ständig uppgång tack vare räntefall och växande aktieavkastning.

År 2020 krävdes det nästan målfoto för att särskilja AP 1, 3 och 4 som alla låg omkring 10-procentsstrecket. AP 2, som hållit sig borta från techaktierna i FAANG, Facebook, Amazon, Apple, Netflix och Google kom långt efter och dissandet av tech-sektorn gjorde att totalavkastningen låg mer än 6,5 procentenheter efter konkurrenterna.

Men på senare tid har techaktierna nedvärderats rejält, vilket syns. AP 2 får här lite revansch.

Tajmingen blev olycklig men det ser nu ut som att de kunde hålla nere förlusterna för att man haft en lägre exponering mot de volatila techaktierna.

AP 4 som under lång tid haft en högre aktieexponering och då inte minst med en högre andel i svenska aktier än kollegorna, ser nu resultatet av det vägvalet. I pengar handlar det om att 60 miljarder kr vilket innebär att det man tjänade under 2021 i praktiken blåste bort under 2022.

Ända sedan 2009 har finansmarknaderna varit nådiga mot AP-fonderna, allt har gått rätt väg, med undantag för vissa plumpar i protokollen.

Men både 2021 och 2022 har skapat en situation med betydligt mer volatila marknader. Om man tidigare sprang 10 000 meterslopp på bana i dagsljus så har förutsättningarna ändrats rejält för förvaltarna. Nu är det nattorientering utan karta, kompass och pannlampa istället för banlopp i solsken.

Det gör att spridningen i avkastning mellan de olika fonderna ökat. Det är en rejäl skillnad i pengar om en portfölj med 400 miljarder kr backar med 5,8 procent som AP 3, eller som i AP 4-fallet, rasar med 11,9 procent.

Om man ska utnämna vinnaren sedan starten blir det AP3, som ibland beskylls för att vara en global indexfond, för att den är ganska indexnära.

De fick lika mycket pengar i startkapital som de övriga fonderna 2001 när loppet startade, 134 miljarder 2001.

Vid årsskiftet hade de vuxit till drygt 468 miljarder kr. AP 4, som ofta toppat listan, hade med sig 530 miljarder kr in i 2022. Efter årets slut har de reducerats till 460,5 miljarder kr.

AP2 och särskilt AP 1 ligger långt efter med 441 respektive 421 miljarder i fondkapital. Om alla fonderna valt att ha allt kapital förvaltat som AP 3 så skulle pensionssystemet varit betydligt rikare idag. Närmare bestämt 82,7 miljarder kr.

Väljer man indexförvaltning, om vi nu får säga det om AP 3, skulle man dessutom kunna spara en dryg miljard kr om året i driftskostnader för AP-fonderna.

Det finns indexförvaltare som med glädje skulle sköta förvaltningen av alla AP-fonderna gratis eller nöja sig med en spottstyver i ersättning.

Om det visar sig att det är för svårt att nattorientera och att man med nuvarande system får stora toppar och dalar för att man gör misstag med allokering, valutor, onoterade tillgångar och så vidare kan man ju räddas av att det då inte finns nån att skylla på.

Alla buffertfonderna har exakt samma uppdrag och exakt samma regler att följa. Ändå blir det en väldigt stor spridning i utfallet.

Ingen förvaltare eller fond-vd skulle behöva skämmas om man valde att följa index med en rimlig allokering. Och kommunikationen till spararna (om de bryr sig) skulle bli enkel.

Kära pensionssparare, under förra året gick globalindex si eller så och det gjorde att fonderna gick upp eller ner si eller så och här är resultatet. Slicka i er det.