20 feb 2023 14:20

Fondtorgsnämnden visar vissa kort inför den kommande upphandlingen

Sent i fredags publicerade Fondtorgsnämnden ett antal utkast för vad man tänker ställa för krav för fondförvaltare som vill vara med och förvalta premiepensionspengar på fondtorget. Detta för att hinta lite för dem som vill vara med, när urvalsprocessen drar i gång.
Som vi berättat tidigare kommer nämnden att använda sig av den i Schweiz baserade fondutvärderaren PPCmetrics AG, som ska bistå myndigheten i urvalet.

De nu listade underlagen avser aktiefonder och någon gång i mars är det meningen att förvaltarna ska kunna beställa dem och betala 18 000 kr för att vara med i skönhetstävlingen.

Redan i utkastet slår man fast att det fondavtal som man tecknar med utvalda förvaltare är något se får gilla eller inte. Det kommer inte att vara förhandlingsbart under upphandlingen.

Fondavtal tecknas på som mest 12 år men vid tilldelningen gäller en inledande och kortare period. Exakt hur lång den perioden ska vara är inte definierat i underlagen. Det står bara ”X-years” i utkastet.

Exakt hur juryn kommer att bedöma en fonds förutsättningar att komma in på fondtorget är inget som man i det här tidiga skedet kommer att berätta närmare om.

Man skriver att det kommer att avgöras av hur man bedömer fondens kvalitet och kostnadseffektivitet, vilket ger ett vägda betyg men vad de olika bedömningarna väger på totalnivå beskrivs än så länge som XX-procent och YY procent.

Definitionerna är inget som förvaltarna har möjlighet att påverka under urvalsprocessen, alltså inga förhandlingar om myndighetens kriterier.

En liten hint om hur kvalitet utvärderas i en niopunktsmatris, som bland annat innehåller bolaget, anställda, filosofi och process, portföljkonstruktion, risk och historisk avkastning, för att nämna några.

När det kommer till avgifter blir det nya ”X” och ”Y” i ekvationen. Här är man också också noga med hur transparent avgiftsuttaget kommer att göras. Om man inte klarar av att svara på alla frågor kommer man inte att diskvalificeras. Det kommer dock att ligga förvaltare i fatet att inte vara fullständiga med svar på de många och utförliga frågorna, eftersom alla ger poäng.

Låter man bli att svara på någon fråga kommer man inte att kunna få maximal poäng, skriver man i dokumentet.

När nämnden senare utvärderat anbuden kommer man bara gå vidare med de fonder som klarat sig bäst av anbudsgivarna.

Då blir det även möjligt för fondbolagen att erbjuda prutmån, men det gäller då bara de fonder som gått vidare i processen. Det blir alltså ingen "andra chansen" för dem som inte rankats bland de bästa eller varit för dyra. Processen med prutningen ska vidare dokumenteras, heter det i de preliminära underlagen.

Så snart man inlett processen och fondbolagen fått del av det stora frågebatteriet har de 35 dagar på sig att svara.

Här har kandidaterna möjlighet att ställa frågor om det råder några oklarheter. De som gått vidare i tävlingen kommer senare att intervjuas innan man slår fast vem som till slut får möjlighet att teckna avtal.

Något som kan stöka till det för kanske främst utländska bolag är att alla dokument som skickas till Fondtorgsnämnden är allmänna handlingar som kan lämnas ut. Här gäller den svenska offentlighetsprincipen.

Detta om uppgifterna inte beläggs med sekretess, vilket kommer att gälla fram till dess att förvaltaren tilldelats uppdraget och skrivit avtal med nämnden. Även efter detta finns det utrymme för hemlighetsmakeri. Detta om förvaltaren kan peka på att man skulle kunna leda till skada om lämnade uppgifter görs offentliga.

Även om de nu publicerade preliminära underlagen är fyllda med XX och YY, som ska fyllas med innehåll senare ger de nu publicerade dokumenten hugade spekulanter ett hum om upphandlingskraven.

Det kommer att bli en tuff match att ta sig till final i den stora fondupphandlingen, inte minst på grund av byråkratin, som är omfattande.

Men, det finns 1000 miljarder kr i potten att dela på, så det kan definitivt bli en bra affär för den som får med någon eller några fonder. Och till år 2040 har systemet vuxit till den dubbla storleken, 2 000 miljarder kr, om man undantar ickevalet i AP 7, som i dag innehåller hälften av svenskarnas PPM-pengar.