24 jan 2023 17:15

Finländarna väntar längre med att gå pension efter reformen 2017

Finländarna går avsevärt mycket senare i ålderspension numera, i synnerhet inom den privata sektorn. Det visar finska Pensionsskyddscentralens (PSC) nya undersökning.

Dessutom har arbete efter 63 års ålder ökat klart just inom den privata sektorn. Där avtalades om en gradvis höjning av åldern för ålderspension i samband med pensionsreformen år 2017.

Enligt den nya undersökningen verkar man ha lyckats att höja pensioneringsåldern, vilket var precis vad som eftersträvades med pensionsreformen.

I undersökningen studerades personer födda åren 1954–1957, som har gått i ålderspension från arbete. Den lägsta åldern för ålderspension för personer födda år 1954 var 63 år och för dem som är födda år 1957 var den 63 år och nio månader.

Medan hälften av dem som är födda 1954 gick i pension före 63 års och 9 månaders ålder, gick praktiskt taget alla som är födda år 1957 i pension först efter den åldern.

"Inom den privata sektorn har förändringen var klart större än inom den offentliga sektorn, eftersom nästan 70 procent av dem som är födda år 1954 och arbetade inom den privata sektorn gick i pension före 63 års och 9 månader ålder", säger nationalekonomen Satu Nivalainen på Pensionsskyddscentralen.

Ca 40-50 procent av dem som arbetade inom den offentliga sektorn har haft en personlig pensionsålder som varit högre än den lägsta åldern för ålderspension, vilket verkar styra tidpunkten för pensioneringen i stor utsträckning.

Inom den offentliga sektorn går man också annars i pension senare än inom den privata sektorn.

Arbetslivslängden verkar också ha ökat i slutändan i och med höjningen av pensionsåldern, även om det har skett långsammare än pensionsåldern höjts.

"Det är av betydelse i synnerhet inom den privata sektorn, eftersom åldern för övergången i ålderspension inte steg efter 2005 års pensionsreform och arbetslivslängden inte alls ökade i åldrarna 63–68 år inom den privata sektorn. I det här avseendet verkar höjningen av den lägsta pensionsåldern, som det avtalades om vid pensionsreformen år 2017, ha lyckats", säger Nivalainen.

När pensionsåldern har höjts i tre månaders etapper per årskull, har en allt större del av en årskull gått i pension senare än den föregående årskullen.

Förändringen syns inte bara vid den lägsta pensionsåldern, utan fler går i pension i en högre ålder: ett exempel på det är att andelen personer som gått i pension vid 65 års ålder eller senare har ökat.

"Coronapandemin kan emellertid ha påverkat besluten om tidpunkten för pensioneringen, vilket innebär en utmaning vid bedömningen av vilken inverkan 2017 års pensionsreform har haft", påpekar specialforskare Ilari Ilmakunnas på Pensionsskyddscentralen.

Genom 2017 års reform blev det också möjligt i Finland att gå i invalidpension efter 63 års ålder. Eftersom den övre åldersgränsen för invalidpensionering är knuten till den stigande lägsta åldersgränsen för ålderspension, ökar antalet personer som går i invalidpension efter 63 års ålder småningom.

Efter pensionsreformen har antalet personer som gått i delinvalidpension ökat också i åldersgruppen 60–62 år, men antalet personer som börjat få full invalidpension har hållits ganska oförändrad.

"Antalet personer som börjat få delinvalidpension efter 60 års ålder har emellertid redan ökat under en längre tid. Delvis återspeglar den förändring som skett efter pensionsreformen den här utvecklingen", konstaterar specialforskare Mikko Laaksonen på Pensionsskyddscentralen, i en artikel på myndighetens hemsida.