Pensionärerna stod i fokus när uppmarschen inför valet inleddes. Snart sagt alla pensionärer med låga nivåer fick påökt med en dryg femhundring i månaden, mer för vissa, mindre för andra.
I korten ligger också en uppräkning av garantipensionerna efter årsskiftet till följd av inflationen som pressar upp prisbasbeloppet och kompenserar för den minskade köpkraften.
Men trots förstärkningarna ser många pensionärer att gå en tuff ekonomisk framtid till mötes.
Det menar Sveriges Pensionärsförbund SPF, som i en ny rapport kollat hur långt pensionärsbudgeten räcker. Slutsatsen det räcker inte.
Rapporten undersöker pensionerna (allmän pension och tjänstepension) i kronor och vad dessa pensioner på individnivå kan tänkas räcka till i vardagen.
I rapporten konstateras att omkring hälften av landets pensionärer, utifrån deras individuella totala pension, riskerar en tuff ekonomisk situation. Detta indikeras av grundskyddsnivåerna, bostadstillägg och garantipension, när vanliga pensionsnivåer jämförs med en tight månadsbudget. Om enbart allmän pension på individnivå beaktas får tre av fyra seniorer det tufft med månadsbudgeten.
SPF finner tröst i att de som har tjänstepension kommer undan "ganska hyfsat". Men det är inte nog för att Pensionssystemet i nuvarande form ska få tummen upp av SPF.
"Det medför en sårbarhet, man blir beroende av att ha en god tjänstepension och att helst ha valt livsvarigt uttag av densamma. Tjänstepensionen har blivit räddningen för en allmän pension som inte längre kan sägas utgöra en stabil grund för den totala pensionen. Andra livlinor inkluderar att se till att vara sammanboende, att förlita sig på grundskyddet eller tillgång till inkomster utanför systemet till exempel privat pension, löneinkomster, och sparpengar. Men syftet med ett pensionssystem är att andra inkomster än pension inte ska behövas och man ska inte behöva vara sammanboende för att klara sig, anser SPF.
Det här är ett synsätt som ofta hörs ifrån pensionärsorganisationerna, ingen nämnd och ingen glömd. Det är inte den totala ekonomiska situationen som bedöms utan poängen man gör är att det allmänna systemet ska leverera en pension man kan leva på.
Andra förmåner läggs ovanpå, till exempel tjänstepension, jobbonärslön, privat pensionssparande och kan ge ett högre konsumtionsutrymme, men det SPF riktar in sig på är att den allmänna pensionen ska stå för en mer generös bottenplatta, som går att leva på.
"Det kan vara så att politiken är tillfreds med dagens pensionssituation. Men en fråga som kräver svar när den inkomstrelaterade allmänna pensionen succesivt blivit allt svagare men lämnats utan åtgärder, och politiken beslutat om att allt fler, totalt nära hälften, av landets pensionärer ska omfattas av garantipension", skriver SPF och undrar vilken typ av pensionssystem vi ska ha i Sverige?
Ska det vara ett grundtrygghetssystem eller ett inkomstrelaterat pensionssystem? Om det är ett inkomstrelaterat system där allmän pension ska utgöra en trygg bas, räcka till i vardagen och spegla individernas arbetsinsatser så måste den inkomstbaserade allmänna pensionen förstärkas".
Viktiga frågor, men frågan är vart man ska skicka dem nu när vi står inför ett regeringsskifte. Kommer Sveriges näst största parti, Sverigedemokraterna att sätta sig i den närmast likstela pensionsgruppen? Och vill Vänstern vara med och diskutera saken, trots att man gjorde ett nummer av att man skulle spräcka systemet i valrörelsen?
Bland sätt att förstärka pensionen nämns inte att ett förlängt arbetsliv skulle kunna förbättra den ekonomiska situationen för framtida pensionärer. Det är åtminstone inget Pensionsnyheterna hittar i rapportens sammanfattning.
Rapporten finns också att läsa på SPF Seniorernas webbsida,