12 sep 2022 13:20

Eftervalskommentar: Sverige ligger tio år efter dansk politik

Sverigedemokraterna (SD) gjorde igår sitt bästa val hittills med över 20 procent av rösterna, vilket gör SD till Sveriges näst största parti under denna mandatperiod.

Vilket politiskt inflytande SD kommer att få återstår att se, men att det kommer bli större än tidigare står klart. Men på lite längre sikt kommer SD att förlora inflytande och implodera. Facit finns i Danmark.

SD:s högerpopulistiska systerparti i Danmark, Dansk Folkeparti (DF), kommer vid det stundande danska valet under senhösten att i princip bli utraderat. I danska folketingsvalet 2015 fick DF 21,1 procent av rösterna och ett år tidigare fick partiet 27 procent av rösterna i valet till EU-parlamentet.

Sedan dess har det varit en brant utförsbacke för partiet. I det senaste folketingsvalet 2019 fick DF bara 8,7 procent av rösterna och i valet till EU-parlamentet 2019 blev det endast 6 procent i väljarstöd. Den negativa trenden fortsatte i kommunvalet förra hösten, vilket ledde till byte av partiledare. Men det kommer inte att hjälpa DF vid höstens val till Folketinget. Visserligen har Danmark en spärr på endast 2 procent för att komma in i Folketinget, men risken är överhängande att DF hamnar under spärren.

Det är även ett sannolikt politiskt scenario för SD. Det beror på att Sverige ligger cirka tio år efter den danska politiska utvecklingen. Efter den socialdemokratiska valförlusten 2015 sa deras nya partiledare Mette Frederiksen att partiet aldrig mer skulle förlora ett val på invandringspolitiken. Sagt och gjort. Danska socialdemokraterna blev ett nästan lika invandingsfientligt parti som DF och därmed hade det högerpopulistiska partiet förlorat sin absolut viktigaste fråga.

Den utvecklingen har tagit cirka 20 år. DF bildades 1995 av Pia Kjaersgaard, som en utbrytare till Fremskridstpartiet, när dåvarande partiledaren Mogens Glistrup hamnade i fängelse för skattebrott. Genombrottet för DF kom efter valet 2001, när Venstre vann och bildade en borgerlig regering med DF som stödparti. DF växte snabbt de nästa 14 åren, men i takt med att övriga folketingspartier successivt slog över mot en alltmer restriktiv invandringspolitik, så tappade DF väljarstöd och interna stridigheter har under de senaste åren lett till att partiet fallit ihop som ett korthus.

I svensk politik har den danska utvecklingen först skett under de senaste åren, efter de stora invandringsströmmarna 2015 och 2016. Det har lett till en klar åtstramning i synen på invandring från bland andra moderaterna och socialdemokraterna, men det är svårt att föreställa sig att svensk politik inför så extrema åtgärder som redan har gjorts i Danmark. Svensk politik håller också på att kopiera Danmark när det gäller att inför en betydligt tuffare politik för att stävja gängkriminaliteten. Det är en fråga där SD fått ett stort väljarstöd, även om partiet aldrig tagit ansvar i regeringsställning. Men även denna fråga kommer att glida SD ur händerna i takt med att övriga partier får ökat väljarförtroende för att bekämpa kriminaliteten.

Svenska politiker tittar också avundsjukt över sundet på hur väl Danmark ordnat sina pensioner och socialförsäkringar. Nuvarande socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi säger att de danska pensionerna i snitt ligger 30 procent över de svenska och han har drivit frågan om att införa den så kallade danska Arne-pensionen, som gör det möjligt för folk att pensionera sig tidigare om de har arbetat i 40 år. Danmark var även 22 år före Sverige in i EU och har ett ännu längre förflutet som Nato-medlem. Så vän av ordning kanske ställer sig frågan om dansk politik är bra eller om det är svensk politik som varit dålig?

Men för de som ogillar att SD får ett ökat inflytande i svensk politik de kommande fyra åren och kanske även efter nästa val 2026, så hav förtröstan - inflytandet kommer att minska lika snabbt därefter. I alla fall om man tror på facit i Danmark.

/Ola Hellblom