I början av februari drar huvudförhandlingen i målet mellan Svenskt Näringsliv och SPP Liv i gång, efter nästan ett års förberedelser. Svenskt Näringsliv har ju krävt ersättning för att deras tidigare anställda och numera pensionerade anställda inte fått värdesäkring av sina pensioner, något som Alectas pensionärer fått.
En av knäckfrågorna handlar om Svenskt Näringsliv verkligen haft skyldighet att ersätta sina anställda för att SPP inte klarat av att värdesäkra sina pensioner.
SPP:s bild av läget är solklar. Med stöd av ett rättsutlåtande från professorerna Jonas Malmberg och Erik Nerep, anser SPP att en arbetsgivare inte är rättsligt skyldig att kompensera dessa om försäkringsgivaren inte värdesäkrat arbetstagarnas pensioner på samma sätt som Alecta gör eller har gjort i fråga om kollektivavtalsgrundad ITP-försäkring.
SPP menar alltså att den skada som Svenskt Näringsliv vill ha betalt för är självförvållad och att man därför inte har anledning att kräva några pengar av SPP Liv, nu när man varit dum nog att i efterhand kompensera sina anställda. Och om det ska vara någon som ska klaga så ska det möjligen vara pensionärerna, inte arbetsgivarna.
För att komma ur den knipan har Svenskt Näringsliv nu i december, passat på att be tre av sina tidigare pensionärer att överlåta sina eventuella fordringar för värdesäkringen på Svenskt Näringsliv, så att man verkligen har något att bråka om.
Svenskt Näringsliv har även frågat f d ordföranden i Högsta Domstolen Torkel Gregow om hur han ser på saken och då framför allt om det kan finnas någon rätt att få tillbaka de pengar som man betalat till de anställda, så kallad regressrätt.
Torkel Gregow skriver i ett rättsutlåtande som nu lämnats till tingsrätten, att frågan om regressrätt eller snarare interventionsbetalningar som i det föreliggande fallet inte är reglerat i lagstiftningen. Det finns såvitt känt inte några bra prejudikat, annat än ett 40 år gammalt rättsfall, som bara till del påminner om den situation som nu uppkommit.
Han anser dock att de betalningar som arbetsgivarna gjort mottagits med välvilja av pensionärerna och att de inte lär ha något att invända mot att organisationen valt att kompensera dem för den uteblivna värdesäkringen.
Hans slutsats är att det är fel att resonera så stereotypt som SPP Liv gör och att det i det förevarande fallet finns starka rättsliga skäl för att anse att Svenskt Näringsliv kan utöva regressrätt i detta fall.