17 nov 2010 11:12

Svårt att räkna kompensationsgrader i pensionssystemet

Myndighetens Dan Mikula visade exempel på hur man i en enda årskull kan få utfall som varierar stort, beroende på vilken mätmetod man använder sig av. Som tumregel kan man dock använda sig av en matematisk nivå på 54,9 procent av inkomsten under ett 40-årigt arbetsliv. Men den nivån är då inte relaterad till inkomsten vid pensioneringen utan snarare hela pensionshistorien, det som kallas livsinkomstprincipen. Seminariet hade gjorts för att i någon mån ta udden av den kritik som bland andra Folksams välfärdsanalytiker Håkan Svärdman kommit med då han menar att det viktiga för en individ är hur mycket inkomsten faller den dag då man går i pension. Men som Dan Mikula konstaterade: – Säg mig vilket utfall du vill ha så kan jag räkna fram det. Allt beror på vilka antaganden och selektioner man gör i materialet. Han hade gjort jämförelser genom att ta kvoten mellan inkomsterna i åldrarna 60-64 år och pensionen för att få ett genomsnitt att relatera pensionsnivån till. Men det sättet att räkna gav ett mycket varierande utfall sett till en hel ålderskull. – Det finns då människor som får kompensationsgrader över 100 procent beroende på att de haft låga eller inga inkomster under de sista fem åren och de måste selekteras ut och han efterlyste någon form av gemensamt mått som alla kunde enas om. Pensionsmyndigheten höll tidigare i höstas ett seminarium för att visa vilka kompensationsgrader som svenskarna har att vänta sig från det allmänna pensionssystemet. Som vanligt visar det sig att det är en mycket komplicerad materia man ger sig in i, inte minst beroende på att pensionssystemet endast omfattar inkomster upp till taket på 7,5 inkomstbasbelopp och man valt att inte beakta inkomster över taket och endast emellanåt tjänstepensionen som kommer på delar därutöver. – Vi kan få ett helt hav av mått att jämföra pensionen med och det bästa vore om vi kunde hitta ett gemensamt mått, sa han och föreslog ett antal varianter som alla hade fördelar och nackdelar. Svenskt Näringslivs Hans Gidhagen, som fanns med i publiken, påpekade att det bästa vore att jämföra pensionen med den taxerade inkomsten året innan. Det skulle ge enkel bild av kompensationsgraden, menade han. Några sådana beräkningar hade dock inte gjorts i det mycket digra material som Pensionsmyndigheten presenterade. På sikt kommer dock beräkningarna att förenklas. När personer med gammal ATP-rätt fasas ut ur systemet kommer det att bli enklare att avgöra pensionsnivån. Och, vilket tydligt konstaterades, då kommer pensionsnivån att sjunka. – Mellangenerationen gynnas av ATP-reglerna vilket gör att de för högre pension. Men den kan slå orättvist beroende på vilket intjänandemönster man haft och när i livet rätten tjänats in, förklarade Dan Mikula.
Ur Pensionsnyheterna Analys nr 10, 2010