11 okt 2010 10:01

Finansanalytiker Peter Malmqvist: ”Begränsa möjligheten att förlora pensionen på börsen”

Under de senaste åren har det skett en snabb förflyttning av ansvaret för våra pensioner från stat och arbetsgivare till individer. Risken har hamnat i knäet på svenskarna, som genom placering i fonder själva avgör hur deras pensioner ska förvaltas. Men spararna gör ofta fel i och med att de sällan eller aldrig rebalanserar sina portföljer. Därför har de oftast en alldeles för hög risk i sina portföljer. Det kan få ödesdigra konsekvenser för de framtida pensionärerna och effekterna kommer att få betydelse för konjunkturen. Det förklarade finansanalytikern Peter Malmqvist vid ett föredrag på SPV:s pensionsdagar i slutet av september. – När jag upptäckte att aktiemarknadens fall genom AP-fonderna får en direkt koppling till nästa års pensioner så insåg jag att det kommer att skapa en åtstramande effekt eftersom pensionärerna då får mindre pengar att röra sig med. Börsfallet 2008 ledde ju till att balanseringen utlöstes och pensionärerna fick några hundralappar mindre att röra sig med varje månad, förklarade han. Det faktum att börsen går ned leder då samtidigt till en åtstramning av ekonomin, trots att det bästa i det läget vore att skapa lättnader, för att komma ur en konjunktursvacka. Han varnar för en framtid där svenskarna i växande utsträckning har en alltför stor andel av sitt sparande i aktiemarknaden strax innan de går i pension och föreslår att man på något sätt måste försöka lösa problemet som annars kan få mycket ”otrevliga konsekvenser”. – Vi måste försöka begränsa människors möjligheter att förlora pengar vid börsnedgångar, sa han och slog fast att den ökade volatiliteten på marknaden har kommit för att stanna. – Vi kan vara absolut säkra på att det kommer att komma nya bubblor och nya ras i aktiemarknaden. Tvärtemot vad läroboken säger så har den stora aktiviteten med nya pengar in i på börsen inte lett till att volatiliteten minskat utan istället ökat, förklarade han. Något förslag på hur svenskarna skulle ges ”rött kort” för alltför riskabla pensionsval hade han inte men nämnde efter föredraget att någon typ av traditionell försäkringslösning med någon typ av garanti skulle kunna vara en lösning på problemet. Han menade att människor i allmänhet inte rätt uppfattar risken att förlora pengar i aktier. – Om aktierna tappar tio procent av värdet så händer ingenting. Men vid en 20-procentig nedgång går en magisk gräns då människor börjar prata om ras och fenomenet fångas upp av medierna. Fortsätter börsen då nedåt så är risken överhängande att människor säljer när börsen står som lägst och förlorar därmed en stor eller till och med mycket stor del av sin framtida pension, förklarade han. Att finansmarknaden själv skulle kunna bidra till att se till att kapitalet omallokerades för att hålla nere risken trodde han inte på. – För det första är aktierelaterade produkter högre prissatta än till exempel räntefonder. Redan det gör att det är svårt att se att branschen frivilligt skulle förmå kunderna att flytta sina pengar, så den vägen tror jag inte att man kan hoppas på, sa han. Han förklarade att svenskarnas faiblesse för investeringar i aktiemarknaden främst kunde förklaras av ren girighet. Avkastningen på Stockholmsbörsen har varit 13,9 procent i årstakt under de senaste 40 åren. Det är ett närmast unikt bra resultat och slår faktiskt index för emerging markets. En stor del av den höga avkastningen beror på att värdet på den svenska kronan pressats ned, framförallt i förhållande till euron vilket gjort att de svenska företagen kunnat göra stora vinster i kronor på affärer utomlands. Detta samtidigt som svenskar kunnat notera att det blivit allt dyrare att semestra i Europa. – I förhållande till euron har kronan tappat 60 procent av sin köpkraft sedan 1970-talet. Till en början, när vi hade fast valutakurs, genom devalveringar och senare genom att kronan försvagats. Det kan alla som funderar över att köpa en lägenhet i Nice se eftersom en lägenhet där kostar lika mycket som fyra lägenheter i Stockholm, förklarade Peter Malmqvist. Han spådde att valutaförsvagningen på sikt inte skulle fortsätta, vilket bör innebära att Stockholmsbörsen inte längre kommer att ha samma förmåga att avkasta mer än andra aktiemarknader i världen och då är den stora frågan var de giriga svenskarna då ska placera sina pengar för att få maximal avkastning. – Det stora problemet med fondsparandet är att det är alldeles för lätt att mäta historisk avkastning och alldeles för svårt att beskriva risk, avslutade Peter Malmqvist.
Ur Pensionsnyheterna Analys nr 9, 2010