Finansinspektionen, FI, tror inte att konsekvenserna av ett förbud mot att använda kön som en faktor vid premiesättning kommer att få speciellt långtgående konsekvenser. Det skriver FI i ett remissvar på Arbetsmarknadsdepartementets promemoria Vissa förenklingar i det arbetsmarknadspolitiska regelverket m.m. (Ds 2011:31) där frågan om könsneutrala försäkringspremier tas upp.
FI menar att bedömningarna som de flesta i branschen och även Arbetsmarknadsdepartementet har gjort att könsneutrala premier kommer att medföra generella premiehöjningar är alltför pessimiska.
Företagen känner till könsfördelningen i sina nuvarande bestånd av försäkringar. Vid måttliga beståndsföreningar kommer premierna efter lagändringen sannolikt att hamna någonstans mellan dagens premier för kvinnor respektive män, skriver FI.
I remissyttrandet skriver FI att premienivån, allt annat lika, kommer att variera mellan försäkringsbolagen beroende på försäkringsbeståndens sammansättning. Det i sin tur kan leda till moturvalseffekter men FI gör bedömningen att effekterna av detta förväntas bli måttliga och hanterbara för majoriteten av försäkringsföretagen.
FI vidare instämmer i stort med promemorian men menar att det bör läggas till en kommentar om att försäkringsföretag också i fortsättningen ska få ta in och använda uppgifter om kön för sin riskstatistik och aktuariella analys.
Finansinspektionen utgår från att försäkringsföretagen även i fortsättningen får fråga efter och registrera den försäkrades kön, för användning i den interna riskanalysen, bland annat vid bestämning av könsneutrala premier och ett rättvisande värde på försäkringstekniska avsättningar. Finansinspektionen bedömer att den föreslagna lydelsen av 2 kap. 12 § inte förbjuder detta, men en förtydligande kommentar om detta skulle vara värdefull. Om denna bedömning inte är korrekt kan det nämligen leda till allvarliga konsekvenser, skriver FI i sitt remissvar.