31 aug 2010 16:28

Anders Palm om PRI:s svar: “Bättre om premierna används till det de är till för”

Att antyda att jag skulle önska försämrad kapitalförvaltning i PRI Pensionsgaranti är absurt. Liksom Jan är jag besjälad av det bästa för PRI Pensionsgaranti. Men det är värt att reflektera över om inte deras samt nuvarande och kommande intressenters nytta i kort och längre perspektiv gagnades bättre av att influtna försäkringspremier används till det de betalats för än att återbetalas. Vad gäller värdering tenderar min vän Jan att blanda ihop marknadsoch avkastningsvärdering som för koncernredovisning gäller enligt IFRS och IAS 19 med den värdering som ska göras för enskilt företags pensionsåtaganden. Enskilt företag måste värdera enligt reglerna i tryggandelagen, som är en tvingande lag, och i årsredovisning upplysa (inte nödvändigtvis boka upp, faktiskt) därom. 3 § tryggandelagen säger att beräkning av kapitalvärde sker med ledning av försäkringstekniska grunder som fastställes av regeringen eller den myndighet (läs Finansinspektionen) regeringen bestämmer. Enligt 6 § avses med arbetsgivarens pensionsreserv bl a ”hans skuld för åtagande enligt allmän pensionsplan” (äkta PRI är inom sådan plan). Begreppet ”pensionsreserv” definieras i prop 1967:83 sid 114 som beräkning ”grundad på sådana pensionslöften som får skuldföras enligt förslaget” och ”sker med tillämpning av reglerna i 2 och 3 §§.” (Jag avstår från att utveckla kopplingarna till 5 kap 13 § st 2 konkurslagen, kommentar i förarbete till 139 § gamla konkurslagen och Lantbrukets skattedelegations yttrande, båda på sid 195 i prop 1967:83.) Inte en antydan om rätt för PRI (som fanns redan när tryggandelagen kom till) att själva bestämma beräkningsparametrar! Också PRI Pensionstjänst AB, som i detta avseende är en ren räknebyrå, måste alltså räkna efter de parametrar finansinpektionen bestämt. Hur de just nu stämmer med dem PRI lagstridigt räknar efter har jag inte kollat. Mycket intressant är hur som helst den alternativa beräkningsrätten i 4 § andra stycket FFFS 2007:24, som ger rätt till värdering efter försäkringsbolags inlösengrunder, förutsatt att det inte leder till lägre värde än vad följer av finansinspektionens annars tvingande beräkningsantaganden. Utan tvekan måste det träsk 1998-års avdragsregler om pensionstryggande skapade plöjas upp, om det ska vi inte tvista, Jan. Men genom skattelagens koppling till tryggandelagen och därmed 3 § till vad finansinspektionen beslutat, torde det alltså också skatterättsligt redan nu gå att värdera PRI-åtaganden efter Alectas inlösengrunder. Så gjordes alltid till 90-talets mitt, t o m med viss marginal. Jan är delvis ense med mig om det fördelaktiga också för företagen själva att redovisa högre värde, så gör då det efter Alecta-grunder! I PRI-fall säkrar kreditförsäkring pensionsborgenärerna, men även då behöver ju övriga borgenärer och intressenter relevant riskinformation för sitt fortsatta engagemang på nivån för enskilt företag. Det är inte enbart av konkursrisk som det är angeläget, Jan, utan också för saken att kunna bedöma påfrestningarna i händelse av uppsägning från PRI Pensionsgarantis sida eller frivillig inlösen. PRI Pensionsgarantis solvens bidrar ju inte då, Jan. Och i inlösenfallen från stiftelsetryggande tillkommer att brist som ska täckas inte är avdragsgill. (Löses kontoavsatt pension in är brist i regel avdragsgill.) Värdering av åtaganden handlar om balans och risk, inte i första hand om periodisering och resultat.
Ur Pensionsnyheterna Analys nr 8, 2010