31 aug 2010 16:20

Ny tolkning av skatteregler nästa rysare för fondförsäkringsbolagen

I maj meddelade Skatterättsnämnden beslut i de förhandsbesked som lämnats in av Skandia, Länsförsäkringar och Avanza Pension. De tre bolagen ville veta hur de ska hantera fondrabatten, den så kallade kickbacken, som de får från fondbolagen när de, på uppdrag av sina kunder, placerar pengar i fondbolagens fonder. Anledningen till att frågan kom upp var att Avanza Pension och senare även Swedbank, fått revisionsanmärkningar när Skatteverket gjort skatterevision. Det man då upptäckte var att kickbacken, som betalas från fondbolag till fondförsäkringsbolag, inte beskattades med inkomstskatt. Istället räknades den in i underlaget till avkastningsskatt och belastade och belastar fortfarande kunden. Avanza Pension hävdar att intäkterna från fondbolagen hör till den avkastningsbeskattade delen av bolagets rörelse och att de pengarna redan är beskattade hos kunderna. Därför ska de inte beskattas med inkomstskatt. Skatteverket, och sedermera även Skatterättsnämnden, ansåg i stället att kickbacken inte omfattas av avkastningsbeskattningen och därför ska inkomstbeskattas. Detta eftersom kickbacken inte kommer försäkringstagarna till godo direkt, genom att de till exempel får nya andelar i sina försäkringar för den lämnade kickbacken. Den bör därmed, menar Skatterättsnämnden, räknas som näringsverksamhet. Det här kan i förstone förefalla vara ännu en strid bland många i landets skattedomstolar men frågan har en enorm sprängkraft. Det visas inte minst av att även bolag som inte underkänts vid skattere- Skatteverket har genom att kräva inkomstskatt för returprovisioner eller kickbacks lyckats skrämma upp fondförsäkringsbolagen rejält. Om den nya tolkningen håller i Regeringsrätten, där frågan nu ska avgöras, kan det innebära att det blir svårare att tjäna pengar på fondförsäkring eftersom det kan leda till betydligt högre skatt för de bolag som gör vinster. visionen ger sig in i matchen och begär förhandsbesked. Det har de nu fått, men nämnden har gått bolagen emot. Skatterättsnämnden har inte tagit ställning till hur fondförsäkringsbolagen ska hantera de kostnader man har för att erbjuda försäkringsspararna de fonder som de väljer. Om det ska vara inkomstskatt på kickbacken så bör bolagen också få dra av för de kostnader man haft. Som det hittills har fungerat har bolagen inte gjort avdrag för dessa kostnader utan i stället låtit udda vara jämnt i och med att man inte behövt betala inkomstskatt på kickbacken. För att förenkla frågan något så kan man säga att ett fondförsäkringsbolag fungerar som ett skal för administration och fondhandel. Istället för en egen kapitalförvaltningsavdelning har fondförsäkringsbolagen en extern kapitalförvaltning i form av fonder. Ju mer pengar man skickar till fonderna – desto bättre pris i form av rabatt på fondavgiften. Det är ett system som inte är helt olikt det som ICA-handlarna har när de skickar ut bonuscheckar till sina kunder och där värdet bestäms av hur mycket de handlat för. Fram till nu har det varit helt ostridigt att fondrabatterna i form av kickbacks hör till försäkringsrörelsen och så har alla tolkat lagen. Enligt uppgift är det till och med så att något bolag tidigare försökt att få göra avdrag för sina kostnader mot kickbacken men då fått nobben för det. Den frågan ställdes i en tid då kostnaderna översteg nivån på kickbacken varför Skatteverket i så fall skulle ha gått minus på affären och det skulle vara anledningen till den tolkningen. Åtminstone är det så kritikernas konspirationsteori ser ut. Det som hänt sedan dess är att de större av fondförsäkringsbolagen nu tjänar bra med pengar och kickbacken är i dag betydligt högre än de kostnader man har. Om sanningen ska fram står det i lagen ingenting om returprovisioner eller kickbacks. De var ganska lite kända när lagen skrevs i början av 1990-talet och därför finns det här möjligheter för både bolagen och Skatteverket att försöka tolka lagen så att den bäst tillfredsställer de egna syftena. Många menar att det bästa vore om lagstiftaren nu gick in och skrev om lagen med ett rimligt remissförfarande, så att alla kunde förbereda sig på förändringen, snarare än att förändra världen genom ny praxis. Om Regeringsrätten skulle fastställa Skatterättsnämndens förhandsbesked måste alla fondförsäkringsbolag fundera över sina affärsmodeller eftersom man knappast frivilligt betalar mer skatt än man måste. Den enkla lösningen är att låta kunderna få kickbacken i stället. Om den går in på kundens försäkring blir den avkastningsbeskattad och då skulle Skatteverket inte ha något att säga om saken. Problemet är då bara att man skulle göra sig av med hela intäkten från kickbacken och det blir inte kul att berätta på bolagsstämman. Då måste man istället höja den synliga försäkringsavgiften som kunderna betalar. Om kickbacken motsvarar 0,5 procent av fondvärdet får man ta ut den som avgift. Och ju större rabatter man fått, desto mer behöver man höja den synliga avgiften, något som kan göra att förändringen kan bli smärtsammare för de stora bolagen med stora volymer än uppstickarbolag som fått lägre rabatter. Om det blir som fondförsäkringsbolagen fruktar – och Skatteverket hoppas – kommer det att ställa enorma krav på bolagen som kan tvingas göra om sina prismodeller och system. Det sistnämnda lär för övrigt IT-konsulterna jubla över, även om en del av det här jobbet redan tagits om hand i samband med Fora- och Collectumupphandlingarna, där man har nollat avgifter men där man delar på kickbacken. Den stora frågan är hur kunderna kommer att påverkas av att de får en ny och högre avgift istället för att finansieringen varit mörkad i en affär mellan fondbolaget och försäkringsbolaget, helt utom synhåll eller kontroll för kunderna. Och kommer marknaden tåla att man höjer avgiften lika mycket som skattebelastningen blir eller tvingas man att knapra på marginalen för att klara konkurrensen? På privatmarknaden kan det nog gå att hantera. Där är det få kunder som orkar sätta sig in i alla detaljer men hur blir det med företag som har upphandlade lösningar i till exempel UIG eller Söderberg & Partners upphandlade alternativ om man ska börja pilla med kickbacken? Skräckscenariot blir om den här förändringen kommer samtidigt som flytträtten blir tvingande och det uppstår en flyttkarusell där snabbfotade förmedlare försöker flytta kapital till det billigaste eller mest prisvärda alternativet. Positivt för konsumenterna Ur ett konsumentperspektiv skulle förändringen vara välkommen. Transparensen ökar – men till priset av att kunderna ska informeras om ytterligare en värdekedja som de tidigare kunnat strunta i. Nu är det långt ifrån avgjort att Regeringsrätten kommer att gå på samma linje som Skatteverket. Jurister som Pensionsnyheterna varit i kontakt med menar att det sätt som man hittills hanterat skatten på är det som gäller enligt lagen, vilket betyder att Skatterättsnämnden har fel. Det finns för övrigt redan ett utslag i Regeringsrätten som talar för fondförsäkringsbolagens syn, menar de. Ett bolag som varken sökt förhandsbesked eller fått påhälsning av skattemyndigheten i ärendet är SEB Trygg Liv som har den överlägset största fondförsäkringsrörelsen med drygt 100 miljarder kr under förvaltning. Om man uppskattningsvis får in 0,5 procent av den volymen i kickbacks handlar det om omkring 500 miljoner kr om året som då ska beskattas vilket innebär en dryg fjärdedel eller uppskattningsvis 125 miljoner kr i skatteökning, varje år, oräknat de kostnader man skulle kunna få dra av. Att berätta det för aktieägarna lär knappast dra ned applåder. Men ännu är läget oklart. Swedbank har reserverat 66 miljoner kr för det fall Skatteverkets syn håller. Avanza Pension har inte reserverat något, men har kommunicerat att om det går som Skatteverket vill så kan det kosta 12 miljoner kr för bolaget. Men ingenting är klart än och fram till dess att Regeringsrätten kommer med sin dom får fondförsäkringsbolagens direktörer och ägare fortsätta att bita på naglarna i den pågående skatterysaren. Och nu när frågan kommit upp i ljuset finns det kanske skäl att misstänka att finansdepartementet och Anders Borg tycker att det här finns en bortglömd skattekälla och att man då kan ändra lagstiftningen för att se till att man får skatt på fondförsäkringsbolagens kickbacks genom att ändra lagen.
Ur Pensionsnyheterna Analys nr 8, 2010