Om man slår upp ordet pragmatiker i Nationalencyklopedin så står det person som sätter resultat framför ideologi. Till det ordet finns det ingen bild men man kunde gärna ha satt in ett foto av Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren som ett exempel på en person som verkar passa in exakt på den definitionen. För när man pratar pensioner med honom är det praktiken som spelar roll, inte politiken. Med sin drygt 30-åriga bakgrund som personalansvarig eller personalchef i bolag som SAS, Stora Enso och ITT Flygt och Ericsson så ser han hela tiden frågorna ur företagens och, vilket han ständigt upprepar, de anställdas perspektiv. Vi måste kunna titta medlemsföretag och deras anställda i ögonen och säga att vi tycker att vi gör något som är bra. Nu är inte jag pappa till något av det här, jag är bara en senkommen förvaltare av systemen. Men de som skapat dem har all anledning att vara stolta över vad de åstadkommit. Trots det är det mycket av det som hans medarbetare skapat som kritiserats, inte minst upphandlingarna och valen av ickevalsalternativen. Att facken kan tycka att upphandlingar är bra uppfattas som naturligt. Men för Svenskt Näringsliv, som indirekt har vissa av försäkringsbolagen som medlemmar, kan det vara lite känsligt eftersom några av dem ställts vid sidan i upphandlingarna. Det är klart att det är känsligt. Det här är en viktig affär för bolagen och det är tufft för dem som inte får vara med. Christer Ågren sticker inte under stol med att det finns en konflikt som man måste förhålla sig till till exempel när de privata försäkringsbolagen klagar över att parterna skapat oligopol eller förstör konkurrensen. Det kommer ibland synpunkter och kritik ifrån försäkringsbolagen mot upphandlingarna, bland annat i form av insändare. Det är ingenting som vi sitter här och avfärdar och säger att de har fel eller att de är gnälliga. Det är vår skyldighet att gå igenom kritiken och se vad som ligger i den. Om det blir den utveckling som den SEB-sponsrade och inriktningsstyrda McKinseyrapporten visar, så skulle jag se vår upphandling som ett misslyckande. n Tror du inte på slutsatserna i den? Nej, men vi har en skyldighet att titta på förutsättningarna och resultatet av det vi skapat och det kommer vi att börja diskutera nu i höst för att se på hur vi kan fortsätta. n Ni har fått kritik för att ni skapat ickevalsmonopol för vissa försäkringsbolag som börjar på A, Alecta och AMF. Hur ser du på det? Den kritiken är inte rättvis. Både AMF och Alecta var ju, till skillnad från de vanliga försäkringsbolagen, enproduktsbolag. Och då är det logiskt att de kan erbjuda bra lösningar. Många av deras konkurrenter har en annan produktportfölj och administration som de behöver för olika företagsanpassade planer. Så att AMF och Alecta har lyckats bra i upphandlingarna är inte förvånande. n I Foraupphandlingen fick man fick extrapoäng om man kunde ordna med partsinflytande. Där fick man högst poäng om man helt styrdes parterna. I den grenen var det ju svårt att konkurrera med AMF. Hur ser du på det? Min personliga åsikt är att det är väldigt tveksamt att i ta in kriterier i upphandlingarna som ger vissa bolag en automatisk fördel. Det är viktigt att upphandlingarna sker på ett sätt som ger trovärdighet hos dem som vill konkurrera och att alla får en ärlig chans. Många har uppfattat att just det kriteriet gjort att upphandlingen inte varit fair. Jag var inte med när det beslutet fattades, men för framtiden tycker jag att det är viktigt att vi kan göra upphandlingar som möts av respekt. n Skulle du ha varit bekväm med att SEB eller Skandia hade tagit hand om ickevalsalternativen? Om jag inte skulle vara det så måste vi ju sluta att handla upp.
Sen har AMF och Alecta varit väldigt konkurrenskraftiga och haft en bra sits med de arv de fått av oss parter. Men om vi och vår motpart inte kan tänka oss att någon annan vinner, tycker jag att vi kan låta bli att upphandla och vara ärliga och säga det. n Parterna på statens område har nu enats om sin lösning för hur man ska få leverantörer till sin premiebestämda pensionsplan PA 03. De gör inte som ni. De låter alla bolag som vill vara med om de klarar de maxpriser de satt upp. Hur ser du på en så öppen modell? Det kan vara ett möjligt framtida alternativ för oss. Det måste vi utvärdera och jämföra med det vi har. När vi ska sätta ned foten så har vi åtminstone ett års erfarenhet av hur det gått för dem. Min ambition är att se till att det vi handlar upp ska vara bra för medlemsföretagen och för de medarbetare som ska få sin pension från systemet. n De följer efter er och använder sig av de priser ni har förhandlat fram. Tycker du att det är bra att de bara tar rygg på er? Jag tycker att det är kul att staten hänger med på det här viset. Men min erfarenhet som inköpare säger mig att man inte får ned priserna i botten om man lägger fast en nivå på avgifterna, eftersom du då inte kör någon inköpsprocess. n Ni har fått en hel del kritik från förmedlare för att det inte finns någon möjlighet att ta betalt för rådgivning i era lösningar. Hur kommenterar du det? Jag hade nog också klagat om jag varit i deras kläder
Men man ska se det ur medlemsföretagens och medarbetarnas perspektiv. Frågan blir då om man ska tvinga de människor som tycker att de kan välja och gör det att betala avgifter för rådgivning för alla andra i kollektivet. Det är inte givet, tycker jag. n Men tror du att människor förstår vad de väljer med den information de får av er och en kryssvalsblankett? Det beror på hur de tar till sig informationen och hur begripligt den presenteras. Alecta, där jag sitter i styrelsen, har som målsättning att vara det mest begripliga bolaget och när vi ser hur det går får vi som parter utvärdera om vi tänkt rätt eller fel när vi valt att inte göra rådgivningen obligatorisk i ITP. n Vems hjärtefråga är det att pensionen blir bra, fackets eller arbetsgivarnas? För att vara medlem i någonting måste man först vara medarbetare. Snacket om att det här främst berör fackets medlemmar har jag aldrig förstått. Det handlar ju om företagens medarbetare och därför har vi ett jätteintresse att se till att det blir bra. n Tror du nu att det går att sänka avgifterna ytterligare genom nya upphandlingar? När vi värderar det vi gjort kan vi inte bara titta på om det finns mer stålar att hämta. Det kanske finns det, genom att man effektiviserar ytterligare men det måste ställas mot behovet av en vital marknad. Vi måste fundera över konsekvenserna av det vi gör och vi har inget intresse av att köra skiten ur alla de andra så att det bara blir AMF och Alecta kvar för att ingen annan hade råd att utveckla affären. Den 15 juli kom domen i det så kallade Tysklandsmålet som i viss mån begränsar avtalsparters frihet att i kollektivavtal utpeka leverantörer av tjänster utan föregående upphandling. Domen har bara direkt bäring på offentliga arbetsgivare, men innebär ändå att domstolen menar att kollektivavtalsparternas beslut inte står över all annan lagstiftning eller EG-fördraget. n Vilken spontan kommentar har du till den domen? Vår initiala analys innebär att domen främst berör offentliga arbetsgivare, inte privata. Hela ifrågasättandet av kollektivavtalen som EU-domstolen gör, visar vikten av att man kör system som är transparanta och öppna och som vinner rimlig respekt på marknaden. Om man har kriterier som till exempel kravet på partsinflytande så utsätter du dig för risk, eftersom du då inte verkar fair mot alla som vill vara med. n Du sitter i styrelsen för AFA försäkring och deras verksamhet kan väl komma att påverkas av att kommuner och landsting nu måste handla upp riskförsäkringar. Det duger ju inte längre att bara skriva in i avtalet att det ska vara AFA utan det måste upphandlas. Vad kommer det att betyda? AFA:s kund SKL (Sveriges Kommuner & Landsting) måste göra en analys av vad det kommer att innebära. Det blir konkurrens, men AFA är redan idag konkurrensutsatt eftersom SKL kan välja om man vill vara försäkrad i AFA eller i något annat bolag. Om de väljer att de inte längre vill vara kunder i AFA så får det stora konsekvenser. n Svenskt Näringsliv har stämt SPP och kräver att de värdesäkrar utgående pensioner till ett antal tidigare direktörer. Varför tar ni strid med ett bolag som ni tidigare ägt och sedermera sålt? Vi och SPP har i grunden två olika värderingar vad som juridiskt är rätt och riktigt i frågan. Utan att blåsa upp det till en jättemoralisk fråga så vill vi ha en snygg och prydlig juridisk prövning av frågan, så att vi vet vad som gäller. n Är pengarna viktiga för Svenskt Näringsliv? De är inte oväsentliga. Vi talar ju inte om de 1-2 miljoner kr som stämningen handlar om. Det är betydligt mer och beror på vilken samhällsutveckling vi kommer att få och hur stor värdesäkr ingen kommer att bli. Vi tar ju bara upp ett års utebliven värdestegring men den ska ju betalas ut under mycket längre tid. Sen rör det inte bara Svenskt Näringsliv, utan även våra medlemsorganisationer, även om vi frontar. n Hur kommer det sig att ni valt Skandias förre chefjurist Jan-Mikael Bexhed som ert ombud? Ingen aning. Det var före min tid. n Varför har det tagit så lång tid innan ni kom till skott och stämde? Det kan jag inte svara på men efter det att jag kom in och satte mig in i frågan tog det inte särskilt lång tid. n Även PTK har ett antal förbund som är intresserade av utgången eftersom de har anställda som också drabbats. Har ni pratat ihop er med dem? Nej. Det är klart att de vet vad vi gör. Det är inte oväsentligt att hålla dem informerade om vad vi gör. n Ni får ofta skäll för saker som ni gjort tillsammans med PTK eller med LO och då får parterna gemensamt kritik. Är ni så överens i det mesta att facken inte är era motparter utan bara parter eller till och med kompisar? Om vi eller dom fritt skulle få bestämma över de här systemen är det mycket som skulle se annorlunda ut. Men när man jobbar långsiktigt med en part och lever med varandra och kommer överens om någonting så kan man inte alltid vädra hur du egentligen skulle velat ha det. Då får du stå upp för det ni är överens om, även om det inte blev det som du föreslog utan det du faktiskt fick backa ned på. n Säg något som skulle vara annorlunda med ITP om ni fick bestämma? Det är klart att vi skulle ha haft fler årgångar i ITP 1 om vi själva fått bestämma, för att ta ett historiskt exempel. I dagarna har Alecta bestämt sig för att förstärka sina reserver med 9 miljarder kr för att ta höjd för en stigande medellivslängd. Jag har redan nu hört kritiker som menar att ni gör det för att slippa införa nya premierabatter eller skapa nya utskiftningar av pengar. Har de rätt? Nej så är det absolut inte. Jag har inga betänkligheter mot premierabatter framöver och jag vill se till att företagen får tillbaka så mycket som möjligt utan att urholka Alectas långsiktiga betalningsförmåga. Om vi gör det igen kommer vi nog att utforma modellen på ett annat sätt än tidigare. Detta för att inte nytillkomna företag får möjlighet att ta del av överskott som de inte varit med om att bygga upp. n När Mats Odell hade sin hearing om flytträtten i Rosenbad för ett år sedan var både Svenskt Näringsliv och facken överens om att man inte ville ha flytträtt på de förmånsbestämda tjänstepensionerna. Är det er linje? Om man har förmånsbestämda pensioner där en arbetsgivare i förlängningen står bakom pensionslöftet så har jag svårt att se att man kan ha flytträtt på de delarna över huvud taget. Om man vill ha det ska man också säga att vi accepterar att utfall av värdesäkringen kan ske på många olika sätt och då vara beroende av att du valt rätt försäkringsbolag. Risken finns ju att du kommer till ett bolag där pengarna försvunnit någon annanstans och där man inte klarar av att lämna någon värdesäkring. n Ja, den erfarenheten har ni redan gjort i fallet med SPP
Fallet med SPP är ju ett exempel och det visar ju vad som skulle kunna hända om du får flytträtt på förmånsbestämda pensioner. Då blir det ju helt nya och individuella produkter och det är jag inte säker på att vi vill ha i det förmånsbaserade systemet. Det blir betydligt dyrare. n Kommer ITP 1-pensionärerna att få lika bra som de som omfattas av ITP 2? Det avgörs av hur samhällsekonomin utvecklas. Ju bättre den blir desto bättre går det för ITP 1-pensionärerna. Men om det går dåligt så är de mer utsatta än de som har ITP 2 för risken ligger ju i större utsträckning på individerna i ITP 1. Så är det ju
n Är det bra? Ju fler människor som förstår att det är viktigt att vi har tillväxt och att samhällsekonomin utvecklas positivt desto bättre blir pensionerna. Men jag är inte riktigt säker på att vi fått till den kopplingen på ett bra sätt, än.
Ur Pensionsnyheterna Analys nr 8, 2010