26 jan 2011 15:33

Olika bud om förmedlarprovisioner

Relativt plötsligt har frågan om förmedlarnas provisioner seglat upp som en stor fråga. EU arbetar på ett försäkringsförmedlingsdirektiv och Finansinspektionen har tagit chansen att sticka ut hakan och kräva ett förbud mot förmedlingsprovisioner. Försäkringsförmedlarna däremot vill inte se någon form av reglering alls. Och alla agerar med kundens bästa för ögonen. Finansinspektionen, Fi, vill att systemet med provisioner till försäkringsförmedlare från försäkringsbolagen förbjuds. I ett remissvar till EUkommissionens konsultationsdokument om en översyn av försäkringsförmedlingsdirektivet skriver Fi att systemet ställer till stora problem i och med att förmedlarna inte har någon drivkraft att hitta så bra produkter som möjligt för kunderna. Fi pekar på att det finns stora risker för intressekonflikter och dålig transparens i ett förmedlarsystem som bygger på att försäkringsförmedlarnas inkomster kommer av provisioner från försäkringsbolagen. I en sådan ersättningsmodell riskerar rådgivning och förmedling att styras av vad förmedlare tjänar mest på och inte vad som är bäst för kunden. Fi tycker inte heller att det räcker att kunderna informeras om provisionsmodellen eftersom det kan vara svårt att ta till sig och tolka den informationen vid förmedlingstillfället. Dessutom förändrar inte det förmedlarens incitament att sälja den mest lönsamma produkten. ”I stället för att tillåta en modell med allvarliga inbyggda intressekonflikter och sedan via reglering och tillsyn mindre framgångsrikt försöka hantera dessa, skulle Finansinspektionen föredra att regelverket tog sikte på de egentliga orsakerna till problemen. En modell där provisioner från försäkringsgivaren inte tillåts, utan förmedlingen måste finansieras genom avgifter från kunden medför att förmedlaren helt kan ta sikte på vad som är bäst för kunden.” Fi skulle helst se att man ”angriper det egentliga problemet” istället för att införa informationskrav som ska ta hand om konsekvenserna av provisionssystemet. Men de har inte någon översvallande optimism när det kommer till chanserna att genomföra detta. ”Vi är skeptiska till möjligheterna att vara framgångsrika med det senare. Ett förbud mot provisioner innebär dock självklart en genomgripande förändring, med stora konsekvenser bl.a. för etablerade aktörer, och en omfattande analys av effekterna är därför nödvändig.” En av de frågor som kommissionen ställer är om det bör skapas en definition av begreppet rådgivning. Konsumentverket menar att om det är en rådgivningssituation eller inte måste avgöras utifrån det enskilda fallet och att det måste beaktas om konsumenten upplevt sig vara i en rådgivningssituation. Fi var inte heller helt positiva till en strikt definition av rådgivningsbegreppet. Man menar att försäkringsförmedling innefattar mer än råd och att information ska ges vid all förmedling och försäljning av försäkringar. Rör inte kollektivavtalen Arbetsmarknadens parter gör gemensam sak för att hålla de kollektivavtalade lösningarna utanför en eventuell reglering. ”Vi vill peka på vikten av att i det fortsatta arbetet hänsyn tas till de speciella förutsättningar som gäller de försäkringsprodukter som tillhandahålls via kollektivavtalade tjänstepensionsplaner”, skriver Svenskt Näringsliv i sitt yttrande. PTK säger samma sak, att distributionen av kollektivavtalade försäkringar ska beaktas särskilt. De vill också att det i PRIPs, paketerade investeringsprodukter, ska göras undantag för kollektivavtalade pensioner. PTK menar att direktförsäljning av försäkringsbolag och deras mellanhänder ska regleras sammantaget och inte i olika regelverk. Också Konkurrensverket, KKV, är inne på samma spår. ”Konkurrensneutralitetsskäl talar för en utvidgning av direktivets tillämpningsområde till att även omfatta direktförsäljning av försäkringar av försäkringsbolag och deras anställda, då de utför samma tjänster som försäkringsförmedlare”, skriver KKV i sitt yttrande. Svenska försäkringsförmedlares förening, Sfm, menar i sitt yttrande att direktivets skrivningar om vilken information som förmedlaren ska lämna till sin kund ska gälla för alla aktörer som förmedlar försäkring, alltså att samma krav ska ställas på försäkringsbolagens säljare som på försäkringsförmedlarna. ”Konsumentskyddet tjänar på att konsumenten omfattas av enhetliga skyddsregler oavsett kategori vilken förmedlare som föranleder försäkringsavtalet. Kunden borde rimligtvis vara i behov av samma utredning och information, krav på rekapitulerbar rådgivning och dokumentation av denna oavsett om produkten förmedlas av en förmedlare med mäklarinriktning, flerbolags- eller anknutet ombud, säljare hos försäkringsbolag eller sajt som rådger om eller förmedlar försäkring”, skriver Sfm i yttrandet. Sfm är inte lika oroade av trasparensproblemet som Fi. Man pekar på det regelverk som finns redan idag som säger att förmedlaren måste förklara hur provisionssystemet fungerar och också vad priset för förmedlingen är. ”Enligt vår mening är reell konkurrens mellan förmedlare det bästa remediet mot att intressekonflikter får negativt genomslag i förmedlingsverksamheten”, skriver Sfm. Ge klar information Sfm menar att direktivet bör utformas så att förmedlarna har skyldighet att ”identifiera, hantera och mildra” intressekonflikter. Man ska också ge kunden klar information för att ge denne möjlighet att fatta välgrundade beslut om eventuella köp. Något man trycker särskilt på är att det vore dåligt för konkurrensen på den öppna marknaden inom EU att införa regler för vilka ersättningssystem som ska gälla. Särskilt om de enskilda länderna tillåts stifta egna regelverk, som fallet är i dag. ”Det får inte bli så att förmedlare som kan väljer jurisdiktion med utgångspunkt i regelarbitrage. Försäkringsgivare bör som hittills kunna anta en distributionsstrategi som inkluderar, utesluter eller modifierar provisionsformen. Förmedlare bör kunna träffa samma val. Vad som är viktigt är att inte lagstiftaren reglerar ersättningsformerna utan låter saken bli föremål för avtal mellan de som berörs av förmedlingen.” I yttrandet pekar Sfm på att Finland nu är i praktiken stängt för utländska aktörer efter att de införde förbud mot provisioner. Vad som kommer ut av det här återstår att se. Men tydligt är att Fi och Sfm har en del att reda ut sinsemellan.
Ur Pensionsnyheterna Analys nr 1. 2011